Göteborgsposten – 17 oktober 1863, sida 2

Article Image
IIvarjehanda. En igelslukare. En utländsk tidning berätta följande historia, som visar hvilken verkan fruktan kan ha på inbillningskraften och för hvars sann dighet tidningen går i borgen. En person hvilken för tillfället befann sig på ett hotell i en fransk stad, led af en svår tandvärk, åtföljd af tandköttets uppsvällande. Läkaren rådde honom att använda en blodigel i munnen, och hotellvärden åtog sig att utföra der ömtåliga operationen, dervid begagnande sig af er hoprullad papperslapp, i hvilken han höll igeln. Di sjuklingen efter några minuter ej kände af igeln, såg man närmare efter densamma, men ingen igel fanns i papperet — den hade försvunnit. Man slutade nast till att den sjuka sväljt det blodtörstiga kräldjuret. Knappt hade man kommit till denna ryslig: slutsats, förrän den sjuke kände förfärliga bett i sir mage och churu han sväljde ett spetsglas mandelolja bevisade förnyade bett, att djuret ännu var vid lif En doktor tillkallades, och patienten fick intaga et uns recinolja. Men förnyade smärtor på ett anna ställe i magen bevisade att djuret ännu fanns qvar En oöfvervinnerlig fasa grep nu den olycklige, son föreställde sig att hans inelfvor snart skulle blifv: genomborrade, och att hans död vore säker. En annar läkare tillkallades. Denne föreskref ytterligare två uns recinolja, hvilken patienten stoiskt s jde. Mer smärtorna och betten förnyades. Hotellvärden kon då händelsevis att byta om rock, och i ena ärmer fann: han blodigeln, hvilken lyckats undkomma ge oom andra ändan af det hoprullade papperet, son hållits mot patientens tandkött. Det bevisades på det ta sätt för den olycklige, att hans lif ej sväfvade fara. Men han hade emellertid sväljt tre uns re cinolja, och man kan lätt föreställa sig, hurdant hans tillstånd skulle vara tillsolje af en dylik dosis. IIai blef dock slutligen återställd äfven derifrån. Ilun det gick med tandvärken förmäler icke historien. Hans vigt i guld.s En lycklig guldgräfvar i Victoriadistriktet vid namn Diller är kanhända de ende person i verlden som verkligen varit värd si vigt i guld. Efter slutad sejour medförde han nem ligen en qvantitet guld lika tung som han sjelf, ocl detta oaktadt han varj en storväxt man och vägd öfver tolf svenska pund. Kärleken till ordning. Ordning är en spegel hvari en ädel själ visar sig. Upphäng honom i dit hus, och eho du än må vara, man skall föredraga di; vid hvarje tillfälle. Han vare din bonings prydnad din kropps smycke, ädelstenen i dina pligters krona Ordning och flärdfrihet äro dygdens värdarinnor oc ett skyddsvärn mot många laster och obehaglighete i lifvet. Liksom familjevapnet måste de vara präg lade på dina handlingar, på ditt hushållsväsend och dina seder.

17 oktober 1863, sida 2

Thumbnail