Göteborgsposten – 17 oktober 1863, sida 1

Ack! den som vore döder och lagder i graf I den blommande äng! Med alla sina sorger, dem ingen visste af, Om inte röda rosorna i lunden! Det är ju ett litet älskligt poem detta och vittnande om en ej vanlig poetisk förmåga? Ifrågavarande tidskrift innehåller äfven berättelser, sagor, utkast och charader, dock synes oss en rask och kraftig penna behöfvas, för att gifva nödig omvexling åt innehållet. Vi rekommendera tidskriften hos våra läsare och namneligen hos våra läsarinnor. Ett häfte om 80 sidor utgifves i månaden. Priset för årgången är det jemförelsevis blliga af 6 rdr rmt. Af Qvartalsskrift för praktisk Landthushållning, utgifven af J. Theod. Bergelin har 2:dra häftet af 1863 års årgång utkommit. Bl. annat innehåller det slutet på en högst värdefull uppsatts: Allmänna grunderna för husdjurens utfodring. Riksdagen. Statsutskottet afslutade i Thorslagbehandlingen af utgiftsafdelningens förslag beträffande anslaget till nationalmuseibyggnadens fullbordan, och blef detta förslag godkändt med den förändring, att vestibulen skulle anordnas icke efter Kongl. Maj:ts förslag utan efter komiterades, till följd hvaraf anslaget derför kunde nedsättas med 17,470 rdr. — Derefter påbörjades den vigtiga frågan om Krigskollegii organisation. Löjtnant Julius Mankell anmäles i Hamburgertidningarne för d. 10 d:s såsom då ankommen till nämnde stad. Stefan Poles uppgifves i Posttidningen, enligt en skrifvelse från Warschau, vara den person som under namn af Hermanni Bartholdi blifvit på nationalregeringens befallning dödad i hotel de FEurope i Warschau. Patent. Kommerskollegium har meddelat öfvermaskinisten C. U. Lindblad patent under 10 års tid å ett af honom uppfunnet sätt att för ånga eller gaser täta piston-, slid-, kolf-, lufteller matarepumpstänger. Vetenskapsakademien har vid sammankomst d. 14 d:s till utländsk ledamot invalt hotrådet J. Oppolzer i Wien. En djerf seglats. Våra läsare torde kansko erinra sig att vi en gång i våras efter en amerikansk tidning omtalade det ett litet norskt fartyg anländt till Chicago och derstädes väckt stort uppseende såväl för dess egendomliga byggnad som isynnerhet för dess besättnings mod att i en så liten farkost våga sig på färden öfver oceanen. Angående samma fartyg skrifves nu från Norge följande: Ett under lossning vid Kristiania tullbodbrygga liggande fartyg väcker mycken uppmärksamhet; det är nemligen jakten Skjoldmöen, kapten Wesenberg, från Bergen, som endast 24!(, kommersläster drägtig, af samma fason som en vanlig vestlandsk jakt och med 4 mans besättning utom kaptenen, har gjort resan fram och tillbaka öfver Atlantiska hafvet. Fartyget har ankommit till Kristiania direkte från Chiago samt lossar hudar, mjöl, tobak och fläsk. Från Bergen medförde det 225 tunnor salt och för resten sill, med hvilken sistnämnda vara det isynnerhet gjorde goda affärer, enär tunnan betalades med 18 dollars. För att få en riktig id om, hvilken ofantlig sträcka detta lilla fartyg har genomfarit, måste man veta, att då det efter 5 veckors segling anlände till Quebek i Kanada, var dess resa ännu långtifrån fullbordad; det gick då uppför S:t Laurentsfloden och in i de stora insjöarne Ontario, Erie, Huron och Michigan med deras kommunikationsleder, kanaler och floder, hvilka gjorts segelbara genom slussar. Turen från Quebek till destinationsorten Chicago i Illinois medtog 4 veckor. Oaktadt skeppsafgifter, bogserångbåtar, slusspenningar m. m. medtogo 1,000 dollars för detta lilla fartyg, har det dock gjort någorlunda goda affärer; men det har icke visat sig lämpligt för denna fart, som kräfver långa, smala och skarpa fartyg för att med lätthet kunna passera de många slussarne och kanalerna, likasom resan fram och tillbaka öfver Atlantiska hafvet för det lilla fartyget var förbunden med ganska stor fara och har till den grad visat sig som ett vågstycke, att den förmodligen icke kommer att åter upprepas. För hemresan från Chicago till Quebek åtgingo c:a 3 veckor och derifrån till Kristiania c:a 5 veckor. — Tidningarne i Chicago hafva varit uppfyllda med berättelser om denna märkvärdiga resa, som väckt mycken excitement. En af Chicago-tidningarne meddelar en teckning af fartyget, kämpande med Atlantiska hafvets vågor. Rofdjursstatistik. Antalet af i Sverige dödade rofdjur under åren 1856—60 uppgår, enligt landshöfdingarnes femårsberättelser, till 68 bäfrar, 618 björnar, 868 vargar, 873 lodjur, 611 jerfvar, 52,327 räfvar, 7,295 mårdar, hillrar och hermeliner, 1,472 uttrar, 12,852 älar, 1,341 örnar, 18,048 hökar och andra roffåglar, för hvilka samtliga en belöning af 107,813 rdr blifvit utbetald, hvartill komma 2,280 rdr 57 öre för Nyköpings län, hvarifrån inga specificerade uppgifter om dödade rofdjur lemnats. — Från tolf län hafva dessutom för samma tidslängd angifvits ungefärliga antalet husdjur dödade af rofdjur, uppgående till 172 hästar, 836 nötkreatur, 15,887 får och getter, 72 svin, 14,588 fjäderfän, 1,906 renar, till— A1133 AA