Göteborgsposten – 16 oktober 1863, sida 1

— — att alla de personer, hvilka uti bovillning efter 2:dra artikeln icke erlägga högre belopp än 5 riksdaler, skulle frikallas från erläggande af kommunalutskylder, utom för det fall att bevillningen utgick för fast egendom; samt att det tör året erforderliga belopp af kommunalutskylderna skulle fördelas emellan fyra klasser, så att hvarje person, Som i årlig bevillning efter 2:dra artikeln erlägger ett belopp öfverstigande 5 och understigande 50 rdr, skulle för hvarje honom påförd riksdaler i kommunalskatt erlägga en enhet; den som erlade en bevillning från och med 50 rdr och understigande 100 rdr, skulle för hvarje rdr erlägga en enhet och en half; den som uti bevillning betalade från och med 100 och understigande 250 rdr skulle för hvarje rdr erlägga tvenne enheter; och den som uti bevillning betalade 250 rdr och derutöfver skulle för hvarje rdr erlägga två och en half enhet; skolande denna enhet för hvarje år bestämmas genom jemförelse mellan det belopp, hvardera af dessa fyra klasser erlade uti bevillning och det belopp som för stadens behof behöfde att uttaxeras. Då detta förslag af hrr Stadsfullmäktige första gången behandlades, ingaf juris kand. A. Philipsson ett annat förslag al följande innehåll: personer, som erlägga bevillning till staten för fast egendom eller för inkomst af kapital och arbete, enligt Art. II i Bevillningsstadgan, från och med en till och med tio rdr, påföras i kommunalskatt hälften af bevillningsbeloppet; Åpersoner som erlägga dylik bevillning från och med elfva till och med tjugofem rdr, påföras i kommunalskatt tre tjerdedelar af bevillningsbeloppet; Personer, som erlägga bevillning från och med tjugosex till och med sjutiofem rdr, påföras i kommunalskatt bevillningsbeloppet; och -personer. som erlägga bevillning från och med sjutiosex rdr och derutöfver påföras kommunalskatt i det förhållande som eger rum emellan återstoden af stadens hela bevillning och återstoden af kommunalutskyldernas belopp. Vid samma tillfälle, d. 12 sistl. Mars, afgaf häradshöfd. Th. Berger till protokollet ett yttrande, deruti han dels fästade uppmärksamhet på nödvändigheten att i fråga om kommunalutskyldernas utgående af fastigheter vidtaga någon förändring, så att icke fastigheterna, på sätt vid bevillningen till staten tillgår, finge deltaga i kommunalutskylderna i mån af sastigheternas värde, utan afseende på om dessa voro behäftade med större eller mindre skuld, hvarigenom dubbel afgift komme att för samma beskattningstöremål erläggas, nemligen af husegaren för värdet af huset och af den som i huset egde inteckning för inkomst; dels framhöll det obilliga deruti, att enhvar medlem af samhället, utan afseende å hans verksamhet, skulle bidraga till alla de inrättningar, som i och för särskilda klassers, korporationers eller näringsgrenars intresse och förkofran vidmakthållas; dels ock yrkade, att frågan om kommunalskatternas fördelning måtte afgöras i sammanhang med väckt förslag om likställighet emellan kommunens alla medlemmar, i afseende på kommunala rättigheter och skyldigheter. Innan vi vidare redogöra för behandlingen af dessa förslag anse vi oss upplysningsvis böra nämna att uttaxeringen af kommunalutskylder här i staden från urminnes tider intill närvarande tid verkställts af en utaf stadens innevånare utsedd samvetsnämnd eller komitå, som utan att vara bunden af bestämda reglementariska föreskrifter, efter bästa förFr — — L