Göteborgsposten – 14 oktober 1863, sida 2

Till Red. af Göteborgs-Posten. Sedan jag tillfälligtvis fått erfara, att genom kor-espondens, som intagits i Tit. tidning för den 23 sistl. månad, man på ett sanningslost och förvrängdt sätt framställt mitt deltagande i Borgareståndets öfverläggningar i anledning af förslag till ny sjölag, inhäller jag att, till införande i Tit tidning få anmärka: att, då jag af Borgareståndet invalts till lelamot af det för frågans behandling tillsatta utskott, jag ansett min pligt vara att, särskildt genom inhemtande af närmare kännedom om innehållet af de nyace främmande sjölagar, hvarpå förslaget i väsendtliga lelar grundats, söka vinna större insigt i ämnet än jag förut kunnat förvärfva, vare sig under vistande i hufvudstaden, der jag tillbringat betydligare delen af tiden för en tjuguårig embetsmannaverksamhet, eller ati en af rikets mindre sjöstäder, för hvilken jag vid riksdagen är fullmäktig, att till följd deraf, atv utaf Borgareståndets öfrige ordinarie ledamöter af utskottet de tvenne, hvilka jemte mig äro jurister, varit från slutet af Maj månad förhindrade att deltaga i utskottets arbeten, det vid ärendets behandling i ståndet blef åliggande för mig att, mera än eljest erfordrats, redogöra för utskottets åtgärder och beslut eller mina derutinnan skiljaktige åsigter; att jag dock härvid, om jag icke underlåtit hvad på mig skäligen bort ankomma, desto mindre, såsom korrespondenten uppgifvit, vid hvarenda 8 var framme och dukade fram min vishet eller lärer kunna anses öfverskridit hvad varit påkalladt, som jag icke inom Borgareståndet yttrade något angående åtminstone etthundradenittio (190) 88 af lagforslagets sista två tredjedelar eller 222 SS, likasom ej eller något af mig anfördes vid flertalet af föregående 100 58; att, enär de af Borgareståndet fattade beslut rörande de paragrafer, dervid jag deltog i öfverläggningen, varit med färre undantag öfverensstämmande med den mening jag yttrat eller biträdt eller med af mig framställde yrkanden, desse icke lära kunna varit af beskaffenhet, att de, på sätt korrespondenten förmält, vanligen skulle af hr talmannen förklarats vara högst märkligel; att, om hr talmannen ock låtit undfalla sig ett dylikt uttryck, det blott kunnat ske någon enda gång samt afsett icke sjelfva sakfrågan utan endast att med afseende på återremiss gjorts villkorligt yrkande i enlighet med 3 mom. af 49 riksdagsordningen; och att korrespondentens uppgift om Åvoteringar i oändlighet är desto mer oriktig, som uti Borgareståndet voterades endast tolf (12) gånger under hela behandlingen af sjölagsförslaget. Stockholm den 8 Okt. 1863. I. M. Lundberg. .992:. ——— t——— —— — d—X