Göteborgsposten – 12 oktober 1863, sida 2

Af de detaljerade berättelserna, som likväl alla förskrifva sig från nordsidan samman ränga vi följande närmare redogörelse: Striden började, såsom nämndt är, d. 19 Sept. cl. 11 på morgonen. Sydtrupperna gjorde ett krafigt anfall mot general Thomas kår, hvilken utgjorle nordarmåens venstra flygel, och de angrepo sSamidigt äfven den högra, ehuru detta dock var blott en int. Striden på venstra flygeln var våldsam. Sydtrupperna blefvo först tillbakakastade, man förstärks och återtogo sin ställning, från hvilken de först efter InU2 timmas häftig kamp blefvo fördrifna. General Thomas förföljde dem omkring en fjerdedels sv. mil. Vid kl. 2 på efterm. gjorde sydtrupperna ett samladt angrepp på nordarmsens center, bestående af generalerna Van Cleves och Reynolds divisioner. Van Clevees styrka angreps i högra flanken och måste falla tillbaka. General Thomas på venstra och general Davis på högra flygeln förde då frum sina trupper och återtogo den terräng, som förlorats på yttersta högern. Sydtruppernas afsigt var rubbad: de hade synbarligen önskat att komma emellan nordarmåen och Chattanooga. Den allmänna striden, som börjades kl. 11 f. m. slutades kl. 6 e. m. General Palmer, som samlat den splittrade nordstyrkan, och general Negley, som hade skickats från högra flygeln att ordna centern, återställde nordarmåens linie, sådan den varit före stridens början, längs Chicamauga Creek. Terrängen, hvarå striden utkämpades, är jemn, men tätt bevuxen med småskog och buskar, och är mycket ogynnsam för artilleriet, som också mycket litet användes. Nordberättelserna sjelfva angifva denna dags förluster till 600 döda och 2,000 i sårade, samt en del artilleripjeser. Kampen började på nytt kl. 9 om morgonen d. 20:de, då sydtrupperna sökte storma den på nordarmåens venstra flygel kommenderande general Thomas venster och front. De blefvo tillbakaslagna flera gånger. Denna strid varade i 11 timme, då sydtrupperna gjorde en diversion åt venster i afsigt att kasta en styrka in på Rossville-vägen och angripa Thomas venstra flank. I detta kritiska ögonblick befallte Thomas general Brannan, som hade en brigad i reserv och två med Reynolds, hvilken senare innehade nyckeln till positionen, eller Thomas högra flygel, att rycka till venster af linien, för att skydda general Rosecranz flank och på samma gång sände Davis och Van Cleve trupper från högern och centern, för att understödja Brannan i hans försök att bibehålla linien till Rossville och skydda Thomas högra flygel. Nu gjorde sydtrupperna ett kraftigt anfall mot centern, genombröto den, afskuro Davis och Sheridan från vestern och drefvo centern in i bergen. Både nordarmåens högra flygel och centern voro mycket splittrade. Nu blef Thomas högra flygel utsatt för ett förfärande flankanfall. Reynolds, Brennan och högern af Thomaslinie svängdes alldeles om. Några delar af nordarmcens center uppsamlades och återfördes till Thomas, som sökte flera gånger att göra motstånd, men förgäfves. Kl. 1 kom nordgeneralen Granger fram med en reservdivision och kastades genast in på centern, der han dref sydtrupperna tillbaka från deras ställning. Efter detta blodiga tillbakaslag förhöll sig fienden lugn till kl. 4, under hvilken tid de dock fortforo att manövrera på båda flankerna. Sedan de kommit in på nordarmåen, börjades åter ett nytt anfall och en häftig strid följde, under hvilken båda antagonisterna synas hafva höljt sig med ära. Ännu kl. 5 höll Thomas stånd och innehade på nordarmåtens venstra flygel samma ställning som på morgonen, men med fiendens högra flygel nära bakom sin linie. Tvenne reträttlinier voro öppna för Thomas till Chattanooga. Han drog sig under natten tillbaka på Rossviller vägen. Uppgifterna om förlusterna för såväl denna dag som lördagen variera å ömse sidor. Den kan dock uppskattas till inalles omkring 7 å 8,000 man på hvardera sidnn. På måndagen den 26 sept. angrepo sydtrupperna åter general Thomas, som likväl höll stånd ech marscherade mot Chattanooga, der Rosecranz sammandrog sin styrka och afvaktade förstärkningar från general Grant. De senaste underrättelserna gifva vid handen, att sydgeneralen Burnside, som under sig har 30,000 man, då ännu icke hunnit fram till Rosecranz. Då han vid stridens början befann sig mer än 30 svenska mil från Chattanooga, böriade man frukta för att han skulle bli afskuren och tvingas för egen del utkämpa en strid, och sålunda hindras från att förstärka Rosecranz, hvilket likväl är nödvändigt, emedaan man annars befarar, att denne måste draga sig tillbaka, och detta skulle kunna medföra stora följder. Chattanooga är en vigtig militärisk position i förbindelse med ej mindre än trenne af Sydstaterna. Striden utkämpades i nordvestligaste hörnet af Georgien och nordöstra delen af Alabama. Om Burnside ej lyckas förena sig med Rosecranz och sydtruppernas styrka ökas, skall nordarmåens ställning bli farlig. Regeringen i Washington har erhållit underrättetse om, att England icke skall tillåta, det något i engelska hamnar för Sydstaternas räkning byggt fartyg får löpa ut. Preussiska regeringens officiela tidning offentliggör regeringens beslut ang. omkostnadernas bestridande för de embetsmän, som väljas till deputerade, Dessa kostnader skola hädanefter ej mera bestridas at statskassan; tvärtom skall för deras betänkande den nödiga summan innehållas af embetsmännens aflöning, då denna förfaller till utbetalning.