Göteborgsposten – 7 oktober 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af sörs. till Lady Audleys Hemlighet.) Äfven utan denna bevekelsegrund skulle Eleanors kärlek till sin aflidne fader varit tillräcklig att komma henne att med innerlighet sluta sig till egaren af Woodlands. När hon svar hos honom försvann hnss inbundna väsen alldeles under inverkan af hennes varma deltagande och Maurice de Crespigny var alldeles förtrollad af henne. När han var ute för att hemta frisk luft ville han alltid blifva rullad till det ställe i parken hvarest de båda godsen endast åtskildes af ett lätt stältrådsgaller, emedan han kunde hafva hopp om att på detta sätt sammanträska med Eleanor. Längre fram nödgade han henne att lofva, att hon hvar dag, när vädret var vackert, skulle möta honom på en bestämd tid och de ogifta systrarne sökte förgäfves med alla möjliga konster att qvarhälla honom inne i sitt rum på den utsatta tiden. Det var blott när det regnade och blåste eller storm och dimma understödde deras bemödanden som de lyckades i att hålla den sjuke fången inomhus. Men — till slut gagnade hvarken regn eller oväder de oupphörligt ängslade gamla harporna, ty Maurice de ) Forts. fr. N:o 230.