Göteborgsposten – 6 oktober 1863, sida 1

gunstig motsägelse mot dess egen; och då de preussiska kamrarne äro reducerade till noll, skola de under Danmarks suveränitet lydande tyskar nu betydligt förlora på bytet. Det vore att uppmana de tusentals tyskar, som nu äro politiskt fria män, att g sig af med sina fördelar och med de preussiska millionerna dela det förtryck de senare blifvit underkastade. Såframt de tyska furstarne hafva något begrepp om sin egen ställning eller om Förbundets förhallanden, skola de återhålla förbundsdagen från att frammana de europeiska kabinettens inblandning genom framhärdandet i en politik, hvilken är lika full af orimligheter som af faror. Preussen är den makt, som mest identifierat sig med Danmarks långa förföljelse i Tysklands namn. Den roll, den spelade under 1849 och 50 års krig, intager ej någon synnerligt ärorik plats i dess historia. Och sedan dess har regeringen förlorat inflytande ute och popularitet hemma. Den har identifierat sig med Ryssland genom sitt beteende mot polska insurgenterna och delar med Ryssland den harm och vrede, som frambragts genom utgången af underhandlingarne med denna makt. Det skulle vara föga mindre än vansinnigt af Preussen, att genom upprepande af Ånationalitetskorståget 1849 ställa sig i öppen fientlighet mot Frankrike, England och de skandinaviska staterna, hvilka nu skulle gifva sitt uppriktiga understöd och sin samverkan åt Danmark, i händelse detta angrepes. Det verkliga förtryck mot den polska nationaliteten, hvilket under ett år väckt verldens leda, har gjort den ofördragsam mot de halft inbillade beskärmelser, som tyskarne med mera känsla än förstånd upphöjt till rang af orättvisor. Europa har förlorat tålamodet öfver den ständigt återvändande pinan af denna förvirring i en vrå af Europa, hvilken är lyckligt och praktiskt styrd. Det kan för sittj eget lugns skull ej längre tillåta Förbundsdagen att underhålla en agitation utan skäl, hvilken ej har någon giltig rätt till vår sympati. Det vet att Förbundsdagen alltid varit färdig att qväfva den politiska friheten i hvarje tysk stat, der fursten icke varit nog stark att sjelf våga spänna bågen. Det hyser derföre ej något förtroende till uppriktigheten af dess fordringar åt danska undersåter i hvad Preussen så undertryckt hemma, Det sista steget kan ännu återhållas genom ett ord från Preussen, som troligen skall vara verkställaren af de våldsåtgärder, med hvilka Danmark hotas. Svenske utrikesministern baron Manderströms note bekräftar till fullo de antydningar, som gjorts i konungens af Danmark tal i riksrådet. Underhandlingen med Frankfurt har upph Förbundsdagen skall af danska regeringen be att hon inom 6 veckor måtte återkalla kungörelsen af d. 30 sistl. mars, fastin den medgaf åt hertigdömet Holstein alla de rättigheter som förbundsdagen sordrat för detsamma. Den måste för att erhålla godkännande, taga hertigdömet Slesvig med i räkningen, och öfver det har förbundsdagen ingen myndighet. En sådan sormätenhet kan omöjligen någon stat underkasta sig, och Danmark protesterar med all rätt mot inkräktningen på dess frioch rättigheter. Men om kungörelsen ej tages tillbaka, hotar Förbundsdagen med att skicka en kår förbundstrupper för att besätta Holstein — hvilken åtgärd kallas exekution. Grefve Manderström påstår, att hvarje förevänning r en dylik åtgärd aflägsnats genom Danmarks uppade förklaringar, som derföre skall betrakta occuationen såsom en fientlig handling, och det skall vara dess pligt att sätta sig deremot med alla de medel, som stå det till buds. Konungen betraktar det som en kränkning af Danmark oberoende, hvilket ock är fast beslutet, att skydda sig emot hvarje angrepp. Sakernas ställning är nu sådan, att både Sverige och Danmark nu underställa sin angelägenhet kabinetten i London och Paris, samt fordra skydd mot tysk inkräktning. eater. I afton gifves för första gången härstädes en fransysk komedi i 3 akter af E. Labiche och Delacour, kallad De små fåglarne. Densamma har annorstädes emottagits med lifligt bifall. Derefter gifves den lifliga operetten God natt, granne!, hvars täcka och sprittande musik aldrig förfelar att sätta åhöraren i en munter sinnesstämning, så mycket mera berättigad som libretton är synnerligt pikant. Denna föreställning är första abonnementsspektaklet i serien A. Det 1:sta abonnementsspektaklet å serien B. gifves om fredag. Den kollekt, som upptogs vid missionsbönestunden i Domkyrkan sistl. söndag utgjorde rmt rdr 124: 25 jemte ett örhänge, försåldt till 2: 25, eller inalles 126 rdr 50 öre. Drunknade. Åter har elfven kräft offer. Styrmannen M. J. Davids och matrosen