AA — — Murån. Hr Murn uppsteg derefter å tribunen och tackade å egna samt hrr Malmstens och Posses vägnar, i ett föredrag uti hvilket hr Mnren bl. a. tramhöll Göteborg såsom den plats, der sympatierna för frihandeln först gjort sig gällande och äfven bort göra det, onär denna stad i anseende till sitt läge vid Vesterhafvet vore liksom den blomkalk som mottager de befruktande frön hvilka vestanflägten för från Albions af frihandelsåsigter dignande fält. — Ilärefter uppträdde ordf. för Göteborgs stadsfullmäktige, grossh. C. F. Wiern, och upptog till vederläggning i ett längre, sakrikt anförande de falska åsigter som framhållas till försvar för skyddssystemet. Tal. slutade med att utbringa en skål för den fria handelns utsträckning här i landet, samt för de män hvilka inom representationen förfiktat srihandelns läror, neml. statsrådet Gripenstedt, hvars förtjenster hörom nyligen än ytterligare ökats genom det motstånd han utvecklat mot den reaktion som senast velat göra sig gällande, samt hrr Schwan och Muren, hvilka i bevillningsutskottet förordat den triare handelns grundsatser och i ståndet gjort dem gällande. I sammanhang härmed uppläste hr W. ett utdrag ur ett at frih. Gripenstedts senare anföranden å riddarhuset i srihandelsfrågan. — Hr Muren uppträdde härefter ånyo och utvecklade i ett längre föredrag historiken af handelsoch näringsåsigterna i vårt fädernesland. Tal. anförde, att indusrien åtskorten t. ex. i Ilelsingland, i äldre tider stårt på en ganska hög ståndpunkt och att först med Wasaperioden det skråtvång inträdt som sedermera bidragit till ati förlama densamma. Såsom exempel på den stränghet hvarmed detta tvång utöfvades, anförde tal. att tvenne kopparslagare från Delsbo socken som icke ställt sig till efterrättelse Gustaf I:s påbud att inköpa kopparn på kronans magasin i Westerås, utan köpt densamma i Falun, blifvit dömda att halshuggas, hvilket straff dock mildrades till höga böter. Tal. bevisade derjemte genom silleruppgifter hvilken förvänande sörökning exporten i England och Sverig eersarit under de senaste decennierna, sedan trihondelsåsigterna vunnit insteg, och kom till det resultatet, att fördelarne af skyddet endast äro en chimöre. I summanhang härmed föreslog tal. att en förening måtte bildas, hvars uppgift skulle varu, att framhålla fördelarne at och arbeta för den ytterligare utvecklingen af den fria näringen. (En lista för anteckning af medlemmar och bidrag till detta indamäl upprättades på stället och erhöll nnder uftonens lopp påteckning af mycket betydliga bidrag.) — Grosshandl. J. J. Ekman föreslog härefter i ett vältaligt föredrag en skäl för de förenade konungarikena Sverige och Norge, dervid uttryckande den förhoppning, att sämjan mellan båda folken måtte bli lika fullständig som den redan förut vore mellan regering och folk. Denna skål framkallade lifliga bravorop och efterföljdes af sången: Du gamla, du friska, du fjellhöga Nord ete. — Mag. S. A. Hedlund framhöll härefter det lyckliga törhallande hvari Sverige nu befinner sig under en regering, hvars popularitet har en bjert kontrast i så många andra af Europas monarkiska stater. Hos oss eger f. n. det sällsporda förhållandet rum, att inga partier finnas och ingen opposition mot regeringen. Nist efter konungen har man härföre att tacka de upplysta rådgifvare med hvilka H. M:t omgifvit sig och för dessa sistnämnde ville tal. utbringa en skål. Denna skål efterföljdes af ett trefaldigt hurra af församlingen samt beledsagades af sången: Stå stark, du ljusets riddarvakt! — Bruks; atron Dickson föreslog derefter en skål för landshöfdingen, statsrådet O. I. Fåhreus, icke blott i dennes egenskap af nitisk höfding för Göteborgs län, men äfven såsom den konunee —