Göteborgsposten – 30 september 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af förs. till Lady Audleys Hemlighet.) — Jag känner ju henne icke bättre än jag kände Margaret Ravenshaw, tänkte han ibland. Kan jag lita på henne derföre att hon ser på mig med ögon klara som himlen ofvan mitt hufvud. Det finns vanligen något yttre tecken, som röjer en mans karakter, hur öfvad han än är i hyckleri, men en qvinna — bah! en qvinnas skönhet trotsar fysiognomisten. ur skulle hon kunna vara elak, som har en sådan grekisk nisa? säger man. Dessa skönt bildade läppar kunna ej tala annat än sanning ! Om Gilbert Moncktons unga hustru hade synts lycklig i sitt nya hem, skulle han ha antagit detta som ett godt tecken och solat sig i hennes strålande liflighet. Men hon trifdes ej väl, som han tydligen såg, och han plågade sig dag och natt med fåfänga bemödanden att finna orsaken till hennes ojemna lynne, hennes distraktioner och hennes tankfulla tystnad under långa stunder. Medan mrs Moncktons make närde dessa qval och dagligen vidgade det svalg, han sjelf bildat, så tänkte hans hustru blott på sin hemliga föresats och bekymrade sig icke om något annat i verlden. Om advokaten såg tank) Forts. fr. N:o 222.