— — på länets fördelar och framtida förkofran. Nedsatfe man summan från 75 till 50,000 rdr blefve hela atfären 9 öre på hvart 14-dels hemman. Tal. upplyste äfven derom, att Uddevalla stad tecknat sig för 500,000 rdr. Kapt. v. Matern ville uppskjuta frågan till ett urtima landsting eller också, att landstinget skulle inga till K. M:t med anhallan om uppskof med jernvägsarbetenas påbörjande till nästa års Oktober månad. Borgm. Ostlund fann detta förslag icke lämpligt, emedan tiden icke medgaf ett sådant uppskof. Olaus Börjesson i Brehult ville, att landstinget skulle skänka en viss kontant summa till företaget för att slippa räntegaranti. Grosshandl. Thorburn förordade aktieteckning. Hr Evers sade sig ännu icke hafva fattat någon bestämdt afgjord mening i saken, men enär han trodde, att det allaredan rådde ett visst misstroende mot landstinget, instämde han i kapt. v. Materns asigt om frågans hänskjutande till ett urtima landsting, då hvar och en landstingsman med sin kommun kunde komma öfverens om beloppets bestämmande. Hrr Holmertz och Chr. Hansson i Säm voro af liknande äsigt. Assessor Koch sade sig ingalunda vara öfvertygad om förslagets lämplighet. Han ansåg frågan alltför materiel och för litet utredd. Tal. varnade för anslag. Gaf man bara ett finger, finge man snart ge hela handen. Afstyrkte motionen. Civilingeniören Norrman tillstyrkte urtima landsting, dock endast för såvidt frågan ej derigenom skulle förfalla. Kom. Linn ansåg åter ett urtima landsting vara onödigt och endast betungande för länet. Pehr Andreasson i Lexby bestred alla utgifter för V. Hisings härad. Borgm. Östlund yttrade deremot att det enskilta intresset borde vika för det allmänna. Löjtn. Gyllensvan förordade förslaget och upplyste om att inom Forsshälla kommun för företaget af cuskilta personer redan blifvit tecknade 5,000 rdr oeh af kommunen 8,000 rdr. Hr Sandberg ville, att de delar af länet, som hade största fördelen af jernvägen borde bidraga mest dertill. Carl Larsson i Vahlback afstyrkte motionen. Andreas Eliasson i Tunge sade sig mycket gerna hafva förordat förslaget, för såvidt det rört en bibana till Stambanan, enär han då skulle funnit den ytterst lämplig och för länet särdeles nyttig. Borgm. Östlund egnade hr Eliasson sin tacksägelse för det varma förord, han härigenom gaf förslaget, emedan här just vore frågan om en bibana, som vid Herrljunga ingick i stambanan. Riksdagsfullm. Holmlin röstade för ett fixt penningebelopp, som borde på en gång lemnas af landstinget. Assessor Koch, att han vid närmare skärskådan af frågan funnit skäl att något modifiera sin förut yttrade åsigt, hvarföre han nu ville tillstyrka 75,v00 rdr:s aktieteckning. Diskussionen hade nu med mycken liflighet fortgått i inemot 2:ne timmar och då nu öfverläggningen kunde anses slutad framställdes proposition al ordf., hvarvid efter anställd votering, frågan med 27 nej mot 21 ja förkastades af landstinget. Löjtn. Gyllensvan uppläste derefter komiterades betänkande rörande femte sragan, ang. bildande af lorsäkringsbolag inom länet mot förluster genom hagelskador. Till grund för detta betänkande hade komiterade användt det reglemente, som för Kronobergs län redan blifvit faststäldt. Reglementet upplästes och godkändes paragrafvis, sedan dock nägra 88 gifvit anledning till någon diskussion, hvaruti deltogo hrr Koch, Chr. Larsson, Gyllensvan, Lindskog och Andreas Eliasson i Tunge. Urr Svedmark och Olof Torberntsson i Bua villa hafva förslaget bordlagt till nästa landsting. Chr. Larsson bestred detta, men ville deremot hafva bestämt, när bolaget skulle träda i verksamhet. Pa förslag af hrr Koch och Lindskog bestämdes detta skola ske med nästa års början. Bolaget skall bära namn af Göteborgs och Bohus läns förening mot förluster, förorsakade genom hagelskador. Den Tjugondefemte frågan, Chr. Larssons i Grossby motion ang. barnmorskors anställning i hvarje socken eller pastorat, inleddes af motionären med ett anlörande, hvari han skildrade det bedrofliga forhällande, som i detta hänseende på landsbygden är rådande och det upprörande uti, att ofta mensklig hjelp saknas, der menniskolif måhända kunnat räddas. Ordf. erinrade derom, att kon. befallningshafvande genom cirkulär uppmanat kommunerna att anställa 1 barnmorska inom hvarje socken, men beklagade att man mom de flesta kommuner icke lyssnat till deuna uppmaning, och ansåg för sin del motionen särdeles behjertansvärd. Prosten Landberg upplyste derom, att mom hans församl. af 160 barnsängsqvinnor endast 20 a 25 blifvit förlösta af examinerad barnmorska. Tal. ansåg det vara en både moralisk och religiös pligt att åtgärder vidtoges till att förbättra detta förhållande, ja det vore nästan mord att längre med likgiltighet låta sådant fortgå. Borgm. Östlund yttrade, att i Qville länsmannen instämt mellan 70 och 8V personer för försumlighet i detta hänseende och trodde detta skola verka i någon mån älven på andra ställen. Tal. trodde atven att det vore vid vite förbjudet att begagna oexaminerade barnmorskor. Efter framställd proposition beslöt landstinget att låta frågan hvila till nästa landsting. Äfven beslöts på kontr.prosten Lindskogs förslag, att en skrifvelse skulle fran landstinget afgå till Läkaresällskapet i Göteborg för att af detta till nästa landsting begära upplysningar och råd i ämnet. Prosten Landberg uppläste derefter komiterades för folkskolevasendets ordnande betänkande. Kom. hade ansett hindren för framåtskridandet i denna riktning mindre ligga i organisationen än i bristande tillgångar. Såsom postulater för ett bättre ordnande framställde komiterade: ökad kontroll och ökade tillgängar. Kontroll skulle erhållas genom anställandet af en af landstinget utsedd inspektör, hvartill skulle väljas en sakkunnig Person, som till utsedda komiterade skulle inlemna en detaljerad berättelse om folkskolornas tillstånd i länet, hvarefter komiterade skulle till nästa landsting afgifva förslag om bristernas ashjelpande. Aflöningen för inspektören skulle af landet bekostas. Pastör Millbergs föreslog, att sattigvärdsoch solkskoleinspektionen skulle förenas på en hand. Denna åsigt biträddes af civiling. Norrman, i händelse en dertill qvalificerad person skulle kunna erhällas. Rektor Holmertz åg att mag. Meijerbergs berättelse om hans sistl. år företagna inspektion skulle vara tillräcklig vägledning för komiten. Detta bestreds af Chr. Larsson och pastor Millberg. Efter anställd prop. beslöt landstinget: 1:0) att en inspektör för länets folkskolor skulle utses äfvensom att densammas aflöning skulle af den förordade komiten bestämmas; 2:o) att en komitåt skulle utses att till nästa landsting inkomma med betänkande i ämnet. Assessor Koch hemställde derefter huruvida ledamöter i de komiteer, som af landstinget tillsättas, skulle af detsamma erhålla något arvode, hvilket af landstinget med nej besvarades. Härefter föäratnaes n 2 AIAAa för fattig