Göteborgsposten – 26 september 1863, sida 1

Göteborg d. 26 September 1863. Länets landsting. Landstinget samman trädde åter i går kl. 9 f. m. och sedan ordf intagit sin plats samt ledamöterna blifvit upp ropade, upplästes protokollet af sekretaren oci godkändes. Sextonde frågan, S. Forssens i Röd motion ang understödjande af jernvägsanläggningen mellan Udde valla och Herrljunga, som för vidare upplysningar vinnande varit bordlagd sedan andra landstingsdagen förekom först till behandling. Diskussionen inledde med ett skriftligt anförande af prosten Landberg, son i ett vackert och upphöjdt språk, varmt förordade mo tionen. Derefter talade kom. Linn äfven för den samma. Tal. yttrade bl. a. att det är en känd sak att öfserallt der förbättrade kommunikationer uppstå der uppstår äfven större välstånd, och ju mera et land försummar att följa med sin tid äfven derutin nan, desto förr går det sin undergång till mötes. Sve rige har så länge gått i de civiliserade nationerna främsta leder, hvarföre då icke göra det äfven i dett: hänseende. Landtbr. S. Forssen framhöll motionen vigt för fiskerinäringen. Borgm. Östlund upptog i et längre anförande till försvarande de hufvudsakliga ste argumenter, man gjort mot förslaget. 1:o) Had man ansett det vara mera cen enskild affär, än af allm intresse för länet. Tal. var af motsatt åsigt och an såg att alla kommunala förbättringar böra uppmuntras Det vare icke kuriösare, att man understödde denn: Jernväg. än att t. ex. uppmuntra backsänkning på åt skilliga punkter inom länet. 2) Vidare hade det an setts obilligt att deltaga i kostnaden för en jernväg som sträckte sig så långt utom länet. Tal. kunde ick finna detta, då som man visste, Elfsborgs läns lands ting för sagde jernväg garanterat 200,000 rdr. 3:o Hade man sngt. att en sådan jernvägi cke skulle kommi att bära sig. Emellertid vore det kändt, att tills dat alla våra jernvägar med undantag af en burit sig för träffligt och ansåg tal. att detta språk icke gerna kun de föras af andra än antingen sådana som satte sif emot allt framåtskridande, eller också af sådana son hade ett rent personligt intresse af att motarbeta för slaget. Styrelsen för statens vägoch vattenbyggna der hade dessutom ansett denna jernväg såsom af be hofvet högeligen påkallad. 4:0) Bohuslän, invände man har icke råd till ett sådant företag. Tal. var öfver tygad om motsatsen och ansåg, att man nu icke bord lägga armarne i kors, ty detta tillfälle för länet, at skaffa sig en jernväg, återkommer aldrig mera; 75,00( rdr aktieteckning eller räntegaranti vore allt hva som erfordrades. 5:o) Hade man allmänt varit af de åsigten, att länets första landsting icke borde pålägg: någon ny beskattning. Tal. åter ansåg, att då de vore omöjligt för länet att vid nästa landsting reparer: förlusten af den föreslagna jernvägen, landstinget ick borde för en blott formfråga försumma det gynnand tillfälle, som nu erbjöde sig. Borgm. Rhodin sade sig redan vid 1848 års riks dag, då man först började agitera för jernvägar, hafv: förutsett hvilka otroliga frukter landet häraf skull skörda, men churu han instämde med hr Forssen ut den vinst för afsättningen af skärgårdsfisken, som ge nom den åsyftade jernvägen skulle vinnas, trodde bar dock att nya pålagor skulle menligt inverka på all mogens förtroende till landstinget, hvarföre han, mo sin vilja, afstyrkte motionen. A. Johansson i Restac talade för aktieteckning, men ville icke räntegaranti hvilken deremot tillstyrktes af hr J. F. Pettersson Kontr.-pr. Lindskog förklarade att han kommit til landstinget med bestämd afsigt att afböja förslaget men att han, samtalsvis och genom den förda diskus sionen, kommit till den åsigten att här vore fråga on ett allmänt, icke enskilt intresse, hvarföre han för si del tillstyrkte förslaget. Borgm. Östlund uppträdd åter och yttrade att han äfven hört någon påstå at kommunen icke skulle kunna påläggas skatt af sin: ombud. Rikets Ständer, hela nationens ombud, ha dock ansett sig kunna göra detta. Man borde tänk: