Göteborgsposten – 25 september 1863, sida 2

plomateCt, imm 1010d s119 on i i spetsen, bemödat sig om att afpr en makt, ,m kallar sig civiliserad, ett eller annat medgifvane åt Polen. Denna makt har ännu för kort tid sean lidit ett stort militäriskt nederlag och står uti lla möjliga svårigheter i det inre af landet. Diplolaterna hafva tillfälligtvis äfven rätten och rättvisan å sin sida. Och likväl! Grefve Russells slutdepesch kulle knappast kunna vara bättre eller klarare skrifen. Den är af alla de statsskrifter, han författat, anske den, som gör hans skarpa förstånd och statsnannalugn största hedern. Och likväl, hvad är reultatet? Ryssland trotsar lugnt vestern. Innan våren tommer, skall en nation ha dukat under. Europa skall nart åter se sig tvungen att afmäta alla sina röreler efter de steg en halfasiatisk makt tager. I Frankrike vill Opinion Nationale i Rysslands afsigt, att ställa de forna polska provinserna utom diskussionen, se en ny kränkning mot Frankrike. Temps menar, utt ett sådant dokument aldrig utgått från en regering, som vill bevara freden. Från sjelfva Warschau deremot skrifver en korrespondent under d. 16 dis: Under det hela verlden med beklagande läser i tidningarne, att furst Gortschakoffs svar på de trenne makternas sista bemedlingsförsök icke innehåller nägot medgifvande, mottager deremot hvarje polack, som följer sin nations uppror med lidelsefull sympati, denna underrättelse med så mycket större belåtenhet. Redan det, att ryssen inför hela Europa förklarar, att han hvarken vill eller kan uppfylla polackarnes och deras gynnares önskningar, är välkommet för polacken, och det är honom ännu kärare af det skäl, att han deri ser revolutionens rättfärdigande. I dessa dagar hör man här ofta ett yttrande af general Berg anföra som bevis på, att hvarje hopp om ett fredligt afslutande af revolutionen måste uppgifvas efter storfurst Konstantins afresa från Warschau. Generalen, som nu håller hela makten i sin hand, skall nemligen hafva sagt till en deputation från Wilna: Jo beklagen eder öfver, hvad j han lidit; men tron mig, de tider, öfver hvilka j beklagen eder, skolen i tillochmed komma att önska eder tillbaka. J kallen general Muraview grym, och likväl han j uti honom blott kännt den stränge sadron. Men tillsdess Polen underkastar sig, skola från denna stund piskan och repet föra regimentent. Med detta trösterika tal affärdades en deputation af borgare, hvilka alla äro ryssvänligt stämda och endast beklagade sig öfver, att det ok, hvarunder woiwodskapet Lublin suckar, hvilar lika tungt på alla innevånare utan afseende på deras politiska åsigter. Man sätter dessa generalens hotelser i samband med storfurstens afresa, derföre att generalen, då han på kejsarens namnsdag gaf audiens, uttryckligen sade till de närvarande: Jag har just i detta ögonblick mottagit ett telegram från storfursten; h. k. höghet åligger mig att helsa alla hans bekanta. Storfursten har ett alltför godt hjerta; men dermed kan man tyvärr icke uträtta synnerligt mycket i dessa bedröfliga tider. Vi skola återställa ordningen, och då, hoppas jag, skall vår raske furste kunna komma tillbaka till oss och upplefva bättre dagar i Warschau. Berättelserna från Warschau bringa i dagen detaljer, hvilka knappast torde hafva sin like i det 19:de århundradets historia. Hela Warschau är ett tängelse i ordets strängaste mening och likväl handlar nationalregeringen lika ogeneradt som om den hade tio polska armö6er att uppställa mot en rysk. Ryssarne hafva inrättat sig efter japansk sed; den ene embetsmannen kontrollerar den andre. Bredvid öfrverpolismästaren Lewszyn handhafver general Trepow polistunktionerna, bredvid den helt och hållet med rysk militär besatta offentliga polisen fungerar den hemliga; Lewsryn kontrollerar Trepow, denne senare den förre, och grefve Berg uppeldar bådas ifver genom penningebelöningar och hedersbetygelser. Polismästaren i Warschau låter häkta alla unga min, som visa sig sysslolösa på gatorna, och befaller polistjenstemännen, att tillse, det innevånarne vördnadsfullt helsa på general Berg. Alla offentliga ryska tåg eller processioner skola äfven vördas; den sysslolöse åskådaren blir genast häktad. Poliskommissarierna hafva af general Berg fått fullmakt, att utan högre befallnings afvaktanå,lde låta gifva 50 rapp ät en hvar som står 5-inför polisen; polismästaren har rätt att gifva ww 1300 prygel. Skarprättaren i Warschan, vid namn Ditwald (en sådan har i rysk tjenst officers rang), har af nationalregeringen befallts, att lemna landet; men ryssarne ha tagit honom i skydd och inqvarterat honom på citadellet. Den för kort tid sedan till guvernör i Kowno utnämnde unge Muraview finner ett synnerligt behag uti att sjelf dirigera afrättningarne. Han vill, enl. hans egna ord, studera folket, om det bättrar sig. Om mordattendatet mot general Berg berättas närmare, att en af de kastade orsinska bomberna sönderslet grefve Bergs paletot, utan att dock såra honom, men en kossack och 4 hästar blefvo dödade. Gerningsmannen är ej upptäckt. D. 16 sept. vexlades vid landtkreditkassan i Warschau 40,000 rubler i kuponger af de pantbref som plundrats från konungarikets skattkammare. Efter det kassan utbetalat denna summa, halfårsräntan å 2,000,000 rubler ine soch låtit den person, som presenterade räntekuör-pongerna, qvittera förteckningen å numren, bli skickades en berättelse derom till polisen, med uppgift att den obekante sagt sig vara proussare, heta Morgenstein och bo på ett visst hotell. Polisen fann den främmande hvarken i hotellet eller å förteckningen öfver de i Warschau befintliga främlingar. Till wienertidningen General-Correspondenz skrifves från Stockholm följande, om hvilket likväl ej det ringaste utdunstat här: I Kristiania har en sammankomst egt rum ret ven ste ina ran didå