Göteborgsposten – 22 september 1863, sida 2

väg, i det att det påtager sig fulla ansvaret för sina handlingar. Vi äro nu försäkrade, att det icke finnes mera sanning i berättelserna om tilltänkta reformer inom Ryssland, än i uppgiften att Frankrikes och Englands framställningar blifvit gunstigt upptagna. Kejsar Alexander vill icke göra några eftergifter alls och det påstås tillochmed att han aldrig tänkt göra några sådana, ja, han understödes af det ryska folkets enstämmiga åsigter uti antagandet af denna utmanande hållning. I stället för att samla glödande kol på sina polska undersåters hufvuden genom att innesluta dem i en konstitution för hela riket, har han beslutat först krossa insurgenterna och derefter lyssna till deras besvär. Och således skall kampen i Polen fortsättas å Poutrance, militärvåld och icke statsmannaskap skall utföra pacificationen, och till svar på vestmakternas motföreställningar vill czaren hädanefter hålla sig vid fördragens bokstaf. i Den stundande vintren kan upprifva några friskaror och frambringa nya förvecklingar i Tyskland, gynnsamma för ryska intressen, men det finnes ej det ringaste skäl att vänta, det rörelsen i Polen till sist kan undertryckas eller att den allmänna meningen i Luropa skall fördraga en sådan regime, som allena kunde förhindra dess återvändande, om icke vigtiga medgifvanden göras. Ryssland soch Preussen kunna icke vilja stå ensamma, och det preussiska folket har dessutom ännu icke uttalat sig öfver alliansen med Ryssland. i göra ej anspråk på att kunna säga i hvilken form eller huru snart vedergällningen kan komma för Ryssland, men det kan ej finnas något verkligt framåtskridande för detta senare land, innan freden åter inträdt i Polen; men icke förtviflans fred utan förnöjsamhetens. När våren kommer, kunna möjligen czaren och hans råd icke vara så alldeles hugade att åtaga sig det fulla ansvaret för sina handlingar. Den halofficiela parisertidningen Pays för d. 17 d:s säger, att ÅRyssland har nu tillbakavisat hvad det sjelf föreslog i de föregående depescherna. De trenne makterna skola gemensamt granska det ingångna svaret, ty det goda förståndet emellan dem är fullkomligt bibehållet inför Rysslands vägran. Den polska frågan förblir en europeisk och bibehåller uteslutande denna karakter. Fullt förtroende måste sättas till de trenne makternas klokhet. Underrättelser från Podlachien till d. 7 d:s förmäla, att insurgentanföraren Lutyski vid Chotyez öfverrumplat en rysk truppafdelning och slagit den efter en tre timmars kamp. Polska tidningen Özas begär i en artikel Polens erkännande som krigförande makt och förklarar, att det annars skulle se ut som om makterna gillade förvecklingens nuvarande ställning och de barbariska åtgärder, som vidtagas. Detta erkännande, säger bladet, skulle blott vara den logiska konseqvensen af den utaf Polen antagna och af Ryssland förkastade vapenhvilan. Det. skulle ej kosta makterna ett enda öre eller en enda man; det skulle göra slut på all sammansvärjning, betrygga Polen och Europa för revolutionära I planer och bevara stormakternas värdighet, på samma gång det skyddade Polens intressen. På volhyniska gränsen utrustas fortfarande starka sriskaror. Ett resningsutbrott väntas stundligen i Volhynien. Ryska regeringen i Warschau började d. 16 d:s stränga tvångsåtgärder emot de handlande, som icke betalt sina skatter. Alla sådana köpmäns bodar och kontor stängdes. Skatten blet då betald. Ryska Invallden för d. 11 d:s offentliggör ett betecknande dokument, nemligen en egenhändig skrifvelse från kejsar Alexander till bödeln Muraview af följande lydelse: Michael Nicolaiewitsch! För fyra månader sedan kallade jag eder till förvaltningen af en vidsträckt landsdel, der den länge förberedda revolten skakat grundvalarne för den sociala ordningen, desorganiserat alla förvaltningens grenar och framkallat en lång följd af blodiga strider. Utan att fästa afseende vid eder genom långvarigt arbete i statens tjenst förstörda helsa och med fullkomlig kännedom om svårigheterna i det verk ni gick att utföra, har ni med exemplarisk sjelfförnekelse mottagit det uppdrag, som erbjudits er. Genom er outtröttliga verksamhet och. edra energiska förfoganden har ni snart vonnit den så mycket önskade framgången. Inom större delen af det land, som blifvit eder anförtrodt, har ordningen blifvit återupprättad oeh i den öfriga delen äterställes den efter hand. Vi tacka eder för edra ansträngningar, genom hvilka vi se den stund nalkas, då man skall, utan att behöfva tillgripa beklagansvärda stränga åtgärder (!), stadga det allmänna lugnet samt återupprätta regeringens och förvaltningens allmänna principer. För att bevisa eder länge, helst då isen var bruten, och det vig