Göteborgsposten – 17 september 1863, sida 1

—— ((aI rr gånget af en prolog af skalden Ingelman. Det gick olyckligt för Lindeberg, såsom det alltid gick för honom, och redan 1844 måste han öfverlemna teatern till sina kreditorer, hvilka uthyrde teatern till sujetterna; dock under direktion af Linde berg. Men det ville ej gå ändå, hvarför teatern efter ett par år eller 1846 såldes på offentlig auktion och inropades af ett af 9 personer bestående bolag för 60,750 rdr rgs för huset och inredningen. I Oktober samma år öppnades teatern igen efter en större reparation, då numera aflidne sidenband-handlaren Sucksdorsh figurerade såsom teaterns egare. Torsslow var direktör samt Stjernström scenisk styresman — det var nu man spelade på lott — ett för sujetterna i sanning högst prekärt aflöningssätt. Men if ven nu gick det klent, hr Stjernström tog sin hand från företaget, bildade ett eget sällskap och reste till Finland. Under fyra år fortfor. teatern derefter under ledning af Torsslow, som derunder hade att kämpa med stora financiella svårigheter. Efter fyra års förlopp eller 1854 återkom Stjernström med sitt sällskap från Finland, efter en rik skörd af heder och penningar, och öfvertog d. 1 Juli Torsslows kontrakt om teatern, å hvilket ännu 3 år återstodo. Teaterbolaget skulle då upplösas och materielen försäljas på auktion för att betäcka den skuld, bolaget ådragit sig. Auktionen egde rum och Stjernström inköpte större delen af materielen samt i Mars månad 1855 hela teatern med inventarier för 120,000 rdr rmt. Sedan denna tid har Stjernström dirigerat teatern med mycken saroir faire, det måste erkännas, men trött vid det bråk och de omsorger som vidlåda en direktör sålde han den i våras till kongl. teatern med ganska stor vinst. Sådan är i största korthet denna teaters historia till dato. Få nu se hur länge kongl. teatern har qvar sin ramatiska, om den behåller den längre än den kontraherade tid, efter hvars förlopp hr Stjernström kan återtaga den. Generaltulldirektören Fåhr:eus ämnar snart, äger mun, afgå från sin plats, men kan ni gissa hvem ryktet designerat till hans efter trädare? Jo, ingen annan än s. d. chefen för Uplands dragoner grefve af Ugglas, bror till landshöfdingen i Linköping. Det är blott ett rykte, men man säger att detta val skulle vara i flera hänseenden särdeles lyckligt. Grefve af Ugglas är en human man, liberal till sina åsigter, har såsom ordförande i Bevillningsutskottet haft tillfälle att sätta sig in i tullfrågans många detaljer och har visat prot på ovanlig administrativ förmåga. II. M. säges också gerna vilja på något annat tt än genom betygande af sitt välbehage ötver utmärkta tjenster visa att han högt värderar denne man, fastän en gunstlings framdragande på bekostnad af enligt grelvens öfvertygelse mera förtjenta, verkade att grefven måste anhålla att bli afskedad från sitt tromans förtroende Si Åter anhåller jag alt få inregistrera ett af dessa vigtiga mål. som omöjligt kunna afgöras utan att dragas inför Konungens domvärjo. Denna gång rör saken spec cielt Göteborg, och den ynögvigiga frågan har blifvit väckt at arrendatorn at Stigbergslidens tullbom J. P. Lindell, rörande huruvida det kan vara rätt och rittvist att sergeanten Jungbeck passerar genom bommen utan att erlägga asgift! Ingen enda dag i denna vecka har pas serat förbi utan regnskurar, antingen på t. 1 eller också på e. m, till stor sorg för alla fyrverkare från Göteborg eller Tyskland, och sannerligen behöts det icke allra minst att liksom mr Palmer gå i taket på en polerad ts sr ser -L-—LL Lr msec NR RR CCC