Göteborgsposten – 15 september 1863, sida 2

Från Utlandet. Under det man utan verkligt sotsäste famlar omkring bland de politiska konjokturer nas dimmor, i afvaktan på de händelser, som skola i strängt begränsade och klara gestalter amträda ur Ålunktet, — sramliigges plötsligt lör allmänhetens ögon ett dokument, som ovedersägligen talar latin och måste vara af sin djupa betydelse i sådana dagar som dessa. Ifrågavarande dokument är en uppgift ötver franska armcens storlek och organisation innevarande år. Enligt detta dokument utgöres franska armåen, som med undantag at några kårer befinner sig på Fredasot, nu af 412,000 man och 80,000 hästar. Dessutom har denna armå alltid bakom sig, och tärdig att vid första tecken rycka fram, en reserv af gamla soldater, hvilka tillbr agt en del af sin permission under fanorna, och en annan reserv af unga soldater, som ännu icke blifvit inkorporerade, men redan äro nästan öfvade. Dessa båda elementer kunna snabbt komplettera cadrerna och gifva armåen en styrka af 6 å 700,000 stridbara män, en siffra som är nog stor att kunna möta alla eventualiteter. Man kan säga, att Frankrike har soldater i alla de lar af verlden. I närvarande stund äro de 412,000 männen af den aktiva armåen fördelade på följande sätt: På krigsfot: den mexicanska kåren med en styrka at nära 34,000 man bildande tvenne divisioner insanteri och en brigad kavalleri. — 1,600 man i Cochinchina. På sammandragningssot: ockupationskåren i Rom, omkring 20, 000 man i en division om tre brigader, med några sqvadroner kavalleri. På tredsfot, men fördelade i divisioner och brigader: Paris och Lyons arme kårer samt den aktiva kavalleridivisionen srän Lu neville. Den första kåren har tre divisioner infanteri oeh en kavalleri, den andra två divisioner infanteri och en kavalleri, den aktiva Luneviller kavalleri-divisionen utgöres af fyra regementen. Pariserarmken har dessutom en s. k. reservbrigad, bestående af tre bataljoner och fem sqadroner trupper, som särskildt äro afsedda till garnisonering i hufvudstaden och aldrig aflägsna sig derifrån. Dessa båda aktiva armåkårer och Lunevillerdivisionen kunna uppskattas till 40,000 man. Det kejserliga gardet är äfven indeladt i divisioner och brigader. Det bildar en särskild kår, en reserv bestående af 2 divisioner infanteri, en division kavalleri, 3 brigader och en artillerikår till häst och fots, det s. k. gardesartilleriet, inalles 33 bataljoner (i närvarande stund 34 genom den algieriska tiraljörsbataljonen, 36 sqadroner (nu 37 genom tillägg af spahissqvadronen), inalles 30,000 man. De andra kårerna af franska armen äro fördelade i sex stora befäldistrikter eller armåkårer, fem i Frankrike och en i Algeriet. De ligga uti garnison i städerna, de befästade platserna eller stora medelpunkterna för befolkningen inne i landet eller i den afrikanska kolonien. De trupper, som hålla Algeriet besatt och vanligen uppgå till 65 å 70,000 man, förete nu en mindre hög siffra, emedan en stor del at regementena blifvit skickad till armåen i Mexico. Dessa trupper äro fördelade i franska kårer, som kommit från Frankrike och under ett visst antal år ligga i garnison på algieriska området, och i infödingskårer, hvilka äro särskildt afsedda för tjensten i kolonien och endast aflägsnas derifrån för expeditioner eller krigskampanjer. Dessa trupper äro: 3 regementen zuaver, 3 regem. algieriska jägare, 3 regem. afrikanska jägare och 3 regem. spahis. Dessa 12 regementen kunna uppskatt: :s till 15,000 man infanteri och 3,000 kavalleri. Derjemte finnas disciplinbataljoner, kända under det populära namnet sephirs. Det skulle vara svårt, att nu kunna finna en enda infanterieller artillerikår, som ic ke deltagit i i ett fälttåg. Äfven en stor del PA vv h