Göteborgsposten – 11 september 1863, sida 1

— Ä betäcka annuiteten för ett motsvarande belopp. Utskottet framhåller det önskliga uti, utt 3 9 5 lånet må upptagas i England, om vilkoren bli antagliga, då engelska penningemarknaden är den största i Europa och penningeräntan der vanligen lägst, samt en ej obetydlig del af lånet måste användas till inköp af engelsk jernvägsmateriel, hvartill kommer att Sveriges förnämsta utförsel går till England, så att tillgång på vexlar i engelsk valuta är ganska betydlig. Att försöken 1858 och 1860 ej lyckades, tillskrifves lånens jemförelsevis obetydliga belopp, hvaremot 32 millioner rdr, om lånet afslutas mot högst 4 procents ränta och lämplig kapitalrabatt, torde motsvara mera än 2 millioner p. sterl. Önskligt vore äfven, om obligationerna finge en sådan ordalydelse och uppställning, att de kunna bli föremål för älven den svenska allmänhetens köplust. Utskottets förnämsta tillstyrkanden äro således: alt den i Riksgäldskontoret innestående behållningen å jernvägsbyggnadsmedlen 1,351,270: 3 måtte anvisas att utgå i afräkning å det belopp som skall innevarande är från kontoret utbetalas; och att åt fullmäktige i Riksgäldskontoret måtte uppdragas att genom upplåning anskaffa en summa af högst 32 millioner, börande, derest denna lånesumma med tilllägg af innestående öfverskott å jernvägslånemedel samt det jemväl anvisade beloppet af trafikinkomsten utaf statens jernvägar icke blifver tillräcklig att bestrida utbetalningarne, bristen tillskjutas af Riksgäldskontorets egna tillgångar. Fullmäktige ega upptaga lånet på sätt de finna lämpligast och ändamalsenligast för beredande af de för staten mest sordelaktiga vilkor, dock så att upplåningen sker mot fonderade, till innehafvaren ställda och å dennes sida icke uppsägbara räntebärande obligationer. Språk och myntsort, den årliga räntan, som skall förskrifvas i obligationerna, samt den kapitalrabatt, som må beviljas, ega fullmäktige bestämma, äfvensom sättet och ordningen för den årliga amorteringens verkställande. Rikets Ständers beslut och stadganden rörande upplåningen skola underställas K. M:ts nådiga fastställelse med underdånig anhållan, att K. M:t vid denna upplånings företagande täcktes lemna fullmäktige i Riksgälds-kontoret Sin nådiga bemedling och medverkan för den erforderliga lånesummans erhållande emot så fördelaktiga vilkor för Svenska Statsverket, som vid länetransaktionernas uppgörande kunna beredas, samt att K. M:t dessutom täcktes meddela sin garanti å det eller de lån, som, i öfverensstämmelse med dessa beslut, varda af fullmäktige upptagna. Mot lånesummans bestämmande till 32 millioner hafva grefve Cronstedt, trih. af Ugglas m. fl. reserverat sig och i stället föreslavit samma belopp till 35 millioner rdr, hvarvid de antagit extra statsregleringens öfverskott till endast 5,404,714: 75, hvaraf 488,729: J7 borde användas till jernvägsbyggnader, då 4,915,984: 38 skulle återstå att betäcka annuiteterna, beräknade till 3,850,000 rdr. Skulle hela lånet icke behöfvas, kunna fullmäktige törbehålla sig att sjelfva få öfvertaga ett motsvarande antal obligationer. . Hr Björck har ansett att högst 27 millioner rdr må upptagas såsom utländskt lån och det derutöfver ersorderliga upplänas mot obligationer i svenskt mynt. 8 ) Riksdagen. Bondeståndet har, liksom lörut adeln, bifallit utan reservation utskottets i går af oss anförda) förslag till statsunderstöd för Luleå elss kanalisering. Två stånd stå sålodes nu emot två. Förstärkt statsutskott kommer alltså att afgöra frågan. Förslaget om Baggenstäkets upprensning har äfven för denna gång fallit. Under afdelningen sjösänkningar och vattenaftappningar hafva alla fyra stånden beslutat den ändring i fråga om de 300,000 rdr, som anslås till vattenaftappningar inom de sex norra länen, att äfven Elfsdals, Frykdals och Jösse härader skola kunna at detta anslag bli delaktiga. — Endast adeln och borgareståndet halva biträdt utskottets afstyrkan om understöd till Lidaåns sänkning. — Genom de A. mannan gaf sin