Göteborgsposten – 10 september 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af förf. till Lady Audleys Hemlighet.) Eleanor såg upp. Ja, utanför dörren till ett af de förnämsta hotellerna stod mr Launcelot Darrell jemte tvenne andra unga män. En af dessa talte till honom, men han var föga uppmärksam på hvad som sades. Han stod på kanten af trottoaren med ryggen vänd mot sitt sällskap sparkande småstenar på gatan med spetsen af stöfveln och stirrade dystert framför sig. På detta enda ögonblick — det ögonblick, då ponyvagnen ilade förbi den unge mannen — tog den tanke, som om förmiddagen ilat, så dunkel och obestämd, så öfvergående och flyktig genom Eleanor Vanes själ, en ny gestalt och framstod klar och påtaglig för henne. Denne man, Launcelot Darrell, var den buttre främling, som stått på den parisiska boulevarden och sparkat upp halm på trottoarkanten, medan han väntade på att få plundra hennes far.