Göteborgsposten – 8 september 1863, sida 2

j kommenderades af en ungrare vid namn JStery, blef genast vid gränsens öfverskridande sprängd af det ryska detachementet från Proszowice och större delen deraf flydde tillbaka öfver gränsen. Den andra afdelningen under Krukowiecki, som fick skuld för nederlaget vid Grochow, måste d. 15 aug. utstå en olycklig kamp vid Skala, hvilken slutade med ett senare fullständigt nederlag vid Ibramowice eller Glanow, ungefär 115 mil norr om Skala. Splittrade qvarlofvor af denna kår förenade sig med Chmielinski, som ryckt Krukowiecki till mötes från Koniecpol, för att förena sig med honom. Den 1 aug. blef emellertid Chmielinski sjelf slagen vid Obiecuow under marschen från Koniecpol öfver Sciekoczin till Zarnowile och förföljd af ryssarne ända till Lelow. Vid Biala i närheten af sistnämnde stad led han ett nytt nederlag d. 17 aug., hvarvid hans afdelning blef fullständigt sprängd af general Uzengiery från Kielce. En mindre sammandrabbning egde rum d. 13:de vid Chrobrze söder om Pinczow mellan ryssarne och Boguzs band. I Patrie läses följande artikel, hvilken antages härflyta ur någon högre penna: -vi hafva från Petersburg erhållit åtskilliga korrespondenser, hvilka låta förmoda, att händelser, vigtigare än de redan bekanta, äro under förberedelse i regeringskretsarno och afsedda att på ett kanske fullständigt och alldeles oväntadt sätt lösa den genom de polska angelägenheterna skapade situationen. Ryktet hade, vid tiden af våra brefs afgång, redan omtalat storfurst Constantins ankomst till kejsarens sommarresidens, och samtidigt omtalas äfven, att till Rysslands gesandt i Paris afsändts nya instruktioner, för att förbereda franska regeringen på petersburgerkabinettets sista beslut. Man torde erinra sig, att telegrammer talat om en extra konselj, som hållits under kejsarens ordförandeskap, och i hvilken man debatterat ett förslag till svar å de trenne makternas noter, jemte ett förberedande arbete om en ny konstitution, som skall meddelas ryska riket och de polska provinserna. Enligt våra bref, skulle ett särskildt förslag afse Polen, som skulle ställas i exceptionela förhållanden, och hvilket skulle sträcka sig längre än de af de tre intervenerande makterna uppställda fordringarne. Vvi kunna tillägga, att man i Petersburg kände till furstens af Hohenzollern-Sigmaringen närvaro i lägret vid Chälons. Utan att vilja påstå, det han skulle ha något uppdrag från sin monark till kejsar Napoleon III, anser man dock inom de politiska kretsarne den forne preussiske ministerns resa bebäda ett försök till närmande mellan Paris och Petersburg, genom konung Wilhelm I, och man tillskrifver hofvet i Berlin ett mycket stort inflytande på kejsar Alexanders beslut. a I La France läses äfven en i viss mån märklig uppgift: Vi hafva från Moskwa, under datum af d. 22 aug. erhållit de intressantaste underrättelser angående förslaget till en konstitution, som diskuterats inom den kejserliga konseljen och säges utgå från monarken sjelf. Enligt detta förslag, skulle kejsarens regering bli konstitutionel och omfatta tvenne kamrar: den ena, senaten, skulle bestå af 300 för lifstiden utsedda medlemmar, och den andra af 450 valda medlemmar. Oberoende af den centrala representationen (parlamentet) skulle särskilda konstitutioner garanteras provinserna. Så skulle konungariket Polen hafva en riksdag, som sammanträder i Warschau,. och en sjelfständig inre förvaltning, och det skulle skicka sina deputerade till representantkammaren(!). Samma plan skulle antagas för Finland (?!) och öfrige stora provinser(?) i riket. Hofpartiet säges motsätta sig detta förslag, hvilket skulle, i händelse det antages, minska dess vigt; staden Moskwa önskar bli det konstitutionela ryska rikets hufvudstad, under det hofvet residerar i Petersburg. Dessa svårigheter äro icke oöfvervinnerliga och, det tros att kejsaren skall utföra de liberala afsigter, af hvilka han säges vara lifvad. I ett senare nummer säger samma tidning, att ett i ämnet hållet familjeråd i Tzarskoe-Selo uttalat sig till förmån för konstitutionen. Alla de personer, som fått i uppdrag att utarbeta konstitutionen, tillhöra den upplystare delen af ryska samfundet. De franska tidningarne Pays och Journal des Debets säga sig ej vilja inlåta sig i någon diskussion angående de ryska reform