Göteborgsposten – 2 september 1863, sida 2

het sin lön, och det är af intresse att göra närmare bekantskap med de procedurer, som det i jorden dolda genomgår innan det bringas upp i ljuset. Som bekant var det kolanledningarna, som först lockade att lägga ned penningar i Höganäs; men på den vägen gingo de blott ut, utan att komma förökade tillbaka. Man kom på det infallet att taga den inunder liggande eran till hjelp; och denna kombination, som är begynts 1826, har gitvit goda räntor. Koet är likväl icke af bästa slag, men kan mycket väl begagnas såväl till fabriksrörelse som till kakelugnar, åtminstone de två sorerne af de tre som här brytas. Vida vigtigare är dock förarbetandet af leran, hvarmed mycket och mångahanda ting uträttas. Här krossas den svarta massan till en likformig massa, uppmjukas sedan till en deg, som villigt formar sig under arbetarens vana hand och mottager de former, industrien och konsten begära; elden gör svart till hvitt, och snart är fabrikatet färdigt, antingen det är fråga om det utmärkta fasta teglet, som sändes vida omkring, eller om husgeråd eller dekorativa arbeten. I 8 års tid har bruket haft den lyckan att i artistiskt hänseende ledas af en verklig förmåga, en dansk, hr Ring. Talrika arbeten af honom, smärre och hi äro spridda vida omkring. Jag såg bl. a. hans Magnus Stenbock, en djerf och ståtlig i r i kolossal storlek, som IIelsingborgarne lära påtänka att så reproducerad i en varaktigare form än som här stod i ateliern; ty leran hvari den var formad (men icke bränd) hade nog sett sina bästa dagar — jag såg sjelf huru arbetarno togo mindre varligt i hjelten och slyttade honom ur vägen för att ge rum åt en Neptun, som Göteborgare beställt. Till en del för att finna användning för den mängd kol at det upptagna, som icke kan afsättas, har här nyligen blifvit anlagd en glasfabrik, för hvilket ändamål några arbetare från Rhentrakterna blifvit inkallade att sätta verket i gång och så småningom inlära infödda svenskar. Det är, åtminstone tillsvidare, blott simplare glasvaror som här tillverkas; men det är i alla fall intressant att se fabrikationen. Man kan följa hela processen, se först de sju grundämnena, som sammanföras och läggas i ugnen, se huru i denna de fasta substanserna uppglödas och blifva flytande vid en mycket hög värmegrad. Från den sjudande massan skumma arbetarne bort de ofvanpå flytande orena beståndsdelarne så lätt och behändigt som kokerskan skummar sin soppa; och då kokningen försiggått så länge som sig bör, skrida de utländska arbetarne till verket, doppa ihåliga jernrör i den heta flyrande massan, liksom barnet doppar sin kritpipa i såplödder, och blåsa en bubbla, hvilken genom svängning, — och uti denna består just konsten, — antager formen af en aflång cylinder. Detta arbete är naturligtvis i hög grad ansträngande, så mycket mer, som blåsningen fortsättes åtta timmar i rad, och hettan trån ugnen så väl som från den glödande glasmassan i förening med det ansträngande i sjelfva arbetet utpressar enorma qvantiteter svett af dessa cykloper, som dock icke ha något mehn af denaa ansträngande sysselsättning, utom att ögonen småningom lida af den utomordentliga hettan. Efter att ha afkylts, flyttas glascylindrarne in i andra ugnar, äfven mycket heta, der de läggas på flata stenar och glättas ut till fyrkantiga ytor, som sedermera skäras isönder till fönsterrutor. Höganäs är likasom en liten stad och har ÅAlkart on vankor framtid för d810 man hjlaartryck på det svagare könet. Men när vi öfvervunnit detta obehag, skördar vår uthållig