Göteborgsposten – 2 september 1863, sida 1

sör halft hus. De tyska sorgespelen tycker vår publik ej riktigt om, det har den visat hvad etim detta, så och måd Laubes Grefve Ussex sl. som k. teatern upptagit. Kanske tyckte publiken också att dramatiska scenen borde ha kunnat bjuda på något nytt, och det samma tycka många. Vore jag direktör för K. M:ts hofkapell och spektakler skulle jag vid en säsongs slut ge mina dramatiska sujetter en eller ett par roller att instudera öfver sommaren, så att jag efter några repetitioner kunde bjuda publiken på något nytt, och ej komma med redan utfäktade saker. Naturligtvis vore detta svårare med lyriska sujetterna, men äfven med dem kunde man försöka. Det var annars så olika som natt och dag att se Dahlqvist såsom kejsar Galigula mot Swartz. Den förre hade maskerat sig som den hemskaste röfvareanförare och var också en sådan, hr Swartz var en kejsare, och en rouC på samma gång. Mesta bifallet skördade såsom vanligt i denna pjes hr Elmlund. Då här om aftonen Mozarts Figaros bröllopgafs, inträffade att när fru Strandberg, som skälmskt och lifligt gifver pagens parti, skulle hoppa ut genom fonstret, hon sastnade med foten i fönsterbrädet och föll framstupa. Publiken blef mycket orolig naturligtvis och trodde att någon olycka händt sångerskan, men hon visade sig snart lika glad igen; för modligen var väl någon person placerad i kulissen som mottog henne i sina armar, hr Strandberg t. ex. hade just varit rätte mannen. Ånnu höres ej något om kongl. dramatiska teaterns öppnande, hvilket helt naturligt emotses med stor nyfikenhet. Ganska ändamålsenliga åtgärder hafva å kongl. stora teatern vidtagits med dörrarne till parkett och amfiteatern, en barriere till beredande af ordning vid supponerad rusning är anbringad och de båda biljettförsäljerskorna m:llna Hane ha fått större utrymme; det är också med knapp nöd man i de befrackade och aiguilletterade herrarne som taga emot biljetter igenkänner de beskedliga vaktmästarne i Civil-, Finansoch Hcklesiastikdepartementerna 0. s. v. — Den täcka skådespelerskan m:-ll Ramsten har lemnat kongl. teatern. Hr Roos lyckades verkligen gilva sina 500,000 Teufel, tjugonio gånger, d. v. s. i morgon gifves den 29:de, och de 28 ha ständigt gifvits för goda hus; der ser man hvilka goda saker allt Stockholmarne kunna smälta. Han har redan sfått upp ett nytt stycke med titeln Små händer:, ett verkligen litet behändigt stycke, det ser man då, fastän ej hr Roos trupp kan spela det. — Hr Alb. Ahman slutade med clat — Ringaren i Notre Dame på Humlegårdsteatern! Ni kan föreställa er hur den kolossen Qvasimado skulle taga sig ut på den lilla scenen. — Polen blöder?. som gafs några få gånger på denna teater, säges vara författadt af Ridderstad. Pjesen finnes nu i bokhandeln, men rörande dess värde äro tankarne delade till och med i -Östgöta Correspondenten. Beni-zoug-zoug-araberna spela nu endast till följd af talrika uppmaningar, och sällskapets förnämste artist Sidi Hadj Omar eller hvad han heter, har i morgon sin recett. Publiken har för längesedan tröttnat vid dessa konstnjutningar och pantomimen Kärleken i öknen föll ohjelpligt vid första representationen. Jag har några gånger förut framdragit exempel på de öobetydligheter hvarmed K. M:t måste besväras. I Posttidningen för d. 13 d:s finner man ytterligare bland afgjorda mål på Ecklesiastikdepartementets föredragning följande högvigtiga besvär: Aff. kyrkovärden Jacob Carlsson ang. skyldighet för honom att återlemna nyckeln till Kungsåra församlings kyrkokista. Walfrid. — — — —