Eleanors Seger. Af förf. till Lady Audleys Hemlighet. ) Huset var stort och vackert. Det var en lång gästabudssal med ett svart ektak, fullt af antika och vidunderligaj sniderier, och en dyster korridor, hvilka sades datera sig från Henrik II:s tid, men det öfriga af herrgården var uppfördt i drottning Annas tid i den prydliga qvadratstil, som sir John Vanbrugh och hans lärjungar älskade. Trädgården var prydlig och fyrkantig liksom byggnaden och skild från vägen genom höga, röda tegelstensmurar, öfver hvilka stenmossan krupit och murgrönan slingrat sig under århundraden. Men trädgården hade vuxit från den stelhet, som var gängse på drottning Annas tid, ty hvarje träd och buske, hvarje blomma och rotväxt liksom gräset och murgrönan växte så yppigt i denna fruktbara dal, att det skulle behöfts tre gånger så många trädgårdsmästare som under de sista tjugo åren hållits på Tolldale, om man velat hålla i riktig ordning blomstersängarne och gångarna, jernekshäckarna, den ofantliga buxbomen, som fordom utgjorde afbilder utaf lejon, svaner, björnar och elefanter, jemte alla de öfriga stela prydnaderna i trädgården. Bakom byggnaden gingo ett par kalkoner med dyster ) Forst. fr. N:o 198.