slagen. IIuru önskligt ett gemensamt antagande af hufvudpunkterna utan lång diskussion än vore, kunde möjligen dock ar första rådslaget framgå en lättad öfverenskommelse sedan. Konungen beklagade konungens af Preussen frånvaro, men hoppades på hans deltagande i den andra sammankomsten. På väckt förslag, beslöts nu den förut omnänmmda kollektiva inbjudningen till konung Wilheim. Konungen af Sachsen åtog sig att frambära inbjudningen, oh efter nägra förhandlingar beslöts om e. n, att furslekongressen skulle ajourneras lil sachsiske konungens återkomst. För dennas afresa d. 19 hade emellertid kejsaren af Osterrike på morgonen samma dag ett sammanträde med honom, vid hvilket grefve Rechberg närvar. Enligt telegram till G.-P., har emellertid konung Wilhelm återigen afslagit inbjudningen. Det är ännu icke kändt, hvad verkan detta förnyade afslag skall hafva på kongressen, men antagligen befinner man sig i stort bryderi. En utväg ur klämman kunde dock finnas, om en korrespondent från Baden Baden, der konungen af Preussen uppehåller sig, till Spenersche Zeitung har rätt, då han påstår, att konungen är i besittning af alla förslagen till fursteförsamlingen och att hans votum snart skall framläggas för de församlade surstarne. Åtskilliga partikombinationer omtalas, dock endast ryktesvis. Enligt några, hafva furstarne at Baden, Sachsen-Weimar och SachsenCoburg-Gotha (Nationalvereins ledare) för afsigt, att föreslå direkta val till den projekterade deputerade kammaren. Äfven Hannover, Meiningen och Brauschweig hafva gjort invänningar mot Österrikes förslag. Kongressen skall sannolikt vara in i denna vecka. D. 18 och 19 hafva talrika ministerkonferenser egt rum. Den 20:de skulle deputerade från de olika I tyska landtdagarne ha sammanträde, och hade det nedsatta utskottet beslutat föreslå följande förändring at den förut offentliggjorda dagordningen: 1) Den tyska frågan; 2) den närmare organisationen af deputerade församlingen; 3) den slesvigholsteinska frågan. Att kongressens sammanträden ej hållas offentliga, tillskrifves ett par furstar, som ifrigt motsatt sig det, i trots af österrikiske kejsarens önskan. Några vidare detaljer meddela vi efter Bref från Frankfurt. Den 18 Aug. Vid turstebanketten, som staden Frankfurt gaf i går efterm. kl. 5 i kejsaresalen i Römer? (det gamla palats, der de tyska kejsarne blefvo krönta), gick det naturligtvis utomordentligt ståtligt till. Servisen bestod endast af guld och sillver, och midt på det i form af en hästsko dukade bordet var placerad en bordsprydnad af guld utaf ofantligt värde. Kejsarsalen var fullständigt restaurerad, och den utanför palatset befintliga statyn af Justitia, som besynnerligt nog under många år saknat sin ena arm hade nu fått sig en ny. kKfter banketten åkte furstarne till det kurfurstliga Hessen-Casselska palatset vid Unter Mainthor, för att se det i går omtalade stora syrverkeriet vid Mainfloden. Det var praktfullt anordnadt och skulle tagit sig utomordentligt väl ut, om icke ett regn något skadat fyrverkeripjeserna. Dessa voro placerade på en sträcka af c:a Y, sjerdedels mil mellan båda broarne öfver Mainfloden. Bakom denna terrain ligga några höjdpunkter och skogar, som sträcka sig bort mot trakten kring Ossenbach. KI. 17 10 upplystes på en gång båda broarne och den nämnda terrängen i en stor halfcirkel af en mingd stora ljus, som omvexlade med röda, gröna och blå färger. Det öfriga fyrverkeriet var högeligen prakttullt och mottogs med starka jubelrop af den mellan floden och staden församlade massan, som kan uppskattas till 100,000 personer. Hutvudpunkten var dock sluttablän, en hög figur föreställande Germania, som var placerad midtför det palats, hvarifrån furstarne betraktade syrverkeriet. Den misslyckades emellertid, sannolikt tillfölje af regnet; efter antändningen lopp elden upp till midteln af figuren, men ville ej sprida sig längre oaktadt alla ansträngningar, och Germanias öfra del förblef mörk, så att bilden ej kunde dana någon enhet, under det tvenne lysande batterier korsade sina eldkulor omkring den. Ett ögonblicks brakande, knakande och gnistrande, och figuren stod der åter mörk och dyster. Varslet var slående nog och underlät icke att göra starkt intryck på den församlade mängden, som spridde sig i tysthet och utan att beledsaga de furstliga ekipagerna med ett enda hoch. Det torde intressera en eller annan att få del af matsedeln under förutnämnda bankott. Den lyder sålunda: Menu du 17 adät 1863. Erbach et St. Julien en carafons: Le Potage Chevaliere; Le Consommå de volaille. — Gold Sherry, Exhibit. Prize Wine: Les Croquettes de Cailles; Les Canapes de Caviar. — Champagne des Souverains: Les Truites, sauce Crevettes; Les Filets de Turbot en Bellevue. — 1857 Hochhe n, Domaine de la ville Fr .. es AA — E AA — — mm Em — ——a — —