Fran Utlandet. Från furstekongressen i Frankfurt ha ingått följande underrättelser: Hufvudinnehållet af kejsarens tal vid kongressens öppnande måndagen d. 17 d:s var: Jag har ansett det för min pligt, att öppet uttala min öfvertygelse om, att Tyskland med rätta önskar en tidsenlig utveckling at sin författning, Jag har kommit hit, för att i ett personligt tankeutbyte framställa för mina allierade, hvad jag anser vara möjligt till uppnående at detta stora mål, och hvad jag för min del är beredd att erbjuda. Mina förslag kunna visserligen behöfva förbättringar, men jag vill hemställa till mina höga förbundskamrater, om det ligger i vårt intresse, att uppskjuta planens antagande, om ock endast för kort tid. Icke i oppnandet at vidlyftiga rådslag, utan blott i ett raskt, endrägtigt beslut ser jag en möjlighet för att vinna en fast grundval för Tysklands framtidsfråga. Det har icke blifvit mig förunnadt att kunna förmå konungen at Preussen til medverkan i föreningsverket (kinigungswerk) men jag sasthäåller likväl vid hoppet om ett lyckligt resultat af våra rådslag. Konung Wilhelm har fullständigt erkänt grunderna för nödvändigheten at en ofördröjlig örbundsreform. Han har endast hemtat sina invänningar från den otillräckliga förberedelser till frågans omedelbara förhandling i en fur stekongross och ansett, att ministerkonserener borde föregå. Jag har gjort II. M:t. uppmärksam på gagnlösheten af de tidigare förhandlingarne da det deremot nu endast beror at oss ut bestämdt visa i handling, det frågan om ett förnyande af förbundet är hos oss moget, att inom oss det beslut står fast, att icke längre låta nationen sakna medel till en högre polilisk utveckling.