Göteborgsposten – 15 augusti 1863, sida 1

10 1 fÅ 411115 11) 10111118 10TMPräarW. Göteborg d. 15 Augusti 1863. Handelstidningen och Skandinavismen. Det finnes en politik af de män eller organer, hvilka äro i tillfälle att deltaga i den allmänna diskussionen, som är ovärdig, ifall den härleder sig af obetänksamhet, och farlig, om den idkas med berådt mod samt vett och vilja. Denna politik är den gemenligen basculeåller svänggungspolitiken kallade. Dess diagnos är ett oefterrättligt svängande än hit och än dit, utan att någon egentligen kan få reda på hvad den värde politikern eller organen vill; dess ofta inträffande verkan: den allmänna diskussionens splittring i fragmenter och deraf allmänna opinionens sönderbrytande, ifall den ej redan är ett så fast hopfogadt helt, att den ej mera kan rubbas. Det är naturligt, att all sådan politik är fördömlig för den skada den kan åstädkomma. vår kollega på platsen, Göteborgs IIandelsoch Sjöfarts-Tidning, har i förrgår lemnat uti den skandinaviska frågan ett prof af denna svänggungning, hvilket visserligen i och för sig, såsom vi hoppas, skall bli utan vidare menliga följder, men dock förtjenar att till varning påpekas för den goda vilja som deri framlyser. Vi lemna tills vidare ur räkningen bladets deduktioner, men vilja likväl påpeka en bock, som det synes oss i historisk väg ha gjort, då det, för att med åberopande at ett sådant stöd som Gustal Adolfs kunna med mera kläm varna för busen Skandinavismen, säger, att denne store konung rådt, att innesluta oss inom våra skär, intaga en stark defensiv ställning, betryggad ge: nom kustbefästningar, en skärgårdsflotta, en väl ordnad armå och solkbe väpning. Skulle Gustaf Adolf hafva sagt så, voro ej hans ord kungsord, ty nog handlade han på annat sätt, då han, som dock då ejde Finland, Just lade under sig definitivt Oskersjöprovinserna, för att värna mot ryssen och göra det svårt för denne öfver den bäcken (Östersjön) att hoppa. Och detta, fastän då ett ännu mäktigt Polen fanns, som äfven höll Ryssland i schack. Att Gustat Adolf för väl uppskattade sin tids anda, att kunna gifva sådana råd som II.-T:s, bevisar dessutom hans deltagande i tretioåriga kriget. Att tillochmed för honom föresväfvade ett Skandinavien, vilja vi minnas Svedelius hafva påpekat i sin mästerliga skildring af den store konungens karakter; åtminstone ingick det så bestämdt i hans efterföljare Carl X:s politik, att tanken ej gerna kan anses ha varit fränimande för en så nära företrädare och en man med så omfattande politisk blick som dennes vän och minister Oxenstjerna. Vi skulle ej hafva hållit oss till detta vår kollegas misshugg. om vi ej velat skynfolk da att begagna det tillfälle denne sjelf gifvit oss, att påpeka, det vår störste konung hyste en allt annat än egoistisk och farligt söndran de isoleringspolitik, af den art II.-T. förordar. Ty vi förmoda, att II.-T. väl menat Gustal II. alldenstund väl före honom ingen S. k. skärgårdsflotta egentligen fanns. Åtminstone stär i hvarje svensk historia denne Gustals uniral Ehrensvärd benämnd för skärgårdsllottans skapare. Men äfven Gustaf IIttnk-II te på skapandet af ett skandinaviskt statsför-!! pund (se antydningar derom i Beskows Skil-S ring), och hans giftermål var ju ock en poitisk allians, fast den ej förde till något re! ultat i den riktningen. — Kanske menar H.I l. Gustaf IV Adolf? N Vi vilja här endast göra en liten paral: el mellan hvad IIandelslidninqen yttrade i d. 23 juli och d. 13 augusti. I Kommer Danmarks reSåvidt vi förstå, utgöra sll ering att handla i den ät erna, att Danmark nda, som omständigheterr Holstein och till8 8 makt synes fordra, knyter sig Slesvig, icke eml. att närmare ansluta tillra liga garantier för lesviz till Danmark, med en svensk-norsk allians) h ibehållande af den provinmed detta vårt brödraland, sa iella sjelfstyrlIsens grund-Åutan fordras dertill utomal, under det Holstein diss: att Danmarks all00 bestämdt afsondras. männa mening uppriktigt å vägen öppnad för oåch öppet uttalar, huruvi6 en skandinaviska politik, da de äro med om ett po LJ om önskas af nordens al litiskt slalsförbund melfolk. och hvilken måste lan de tre rikena, samt att tgöra vilkoret för det för utsigter finnas derföre att und med Sverige och No en sådan mening kan göra d e, som nu å Danmarks sig gällande. st da eftersträf, 8. Det är för visso klart, att Handeltidninse en med uttalandet d. 13 d:s menar, att om m n Holstein utsöndras, bör Sverig -Norge likI leka 22 IV. sg 1 —