Göteborgsposten – 15 augusti 1863, sida 1

En liten särd i llaslidalen. (Ur en Alpvandrares dagbok). (Forts. o. slut fr. föreg. N:o). En gletscher har i det närmaste utseende af ett till is plötsligen förvandladt vattenfall. Under densamma bilda sig ofta genom afsmältning hvalf och fördjupningar af ofantlig utsträckning. När solsträlarne tränga derin eller derigenom, uppstår ett skådespel af förunderlig färgprakt. De höga hvalfven glimra i en färgglans, som öfvergår ädelstenarnes, och åskådaren har svårt för att hos sig fästa den föreställningen, att dessa föeslott äro bygda blott af ismassornas förgängliga material, och att de i sin tur, eftersom de hinna nedåt, skola förvandlas i vatten. — Vandringen på en gletscher hör till dem, som fordra försigtighet och eftertanka. Här och hvar bildas uti isen stora remnor, stundom flera alnar breda och af oerhördt djup. Ej sällan äro dessa remnors öppningar fyllda med snö. Olycklig den oförrigtige, som träder öfver en sådan springa. Snön gifver då vika och djupet uppslukar honom. Det har händt, att sålunda omkomna personer först efter många år kommiti dagen, ej sällan genom isens till igenkänlighet bibe