Göteborgsposten – 14 augusti 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af förf. till Lady Audleys Hemlighet.) Den stackars Dick led bittert, när han talade sålunda till sin adopterade syster. Voro hans känslor fullkomligt broderliga? Blandade sig icke ett styng af den qvalfulla sjukdom, som är så gängse bland menniskorna med den unge mannens känslor, när kan såg på det sköna ansigtet midtemot honom och tänkte på huru snart det skulle försvinna från den torftiga kammaren, lemnade blott dyster tomhet efter sig? Signoran såg på sin systerson och suckade. Ja, det var bäst att Eleanor kom bort. Hon kunde aldrig blifva kär i den enkle, torftige dekorationsmålaren, hvars rock endast var prydd med limfärgsfläckar, så att den såg ut som en brokig landskapskarta. Min stackars Dick skulle bli förälskad i henne, tänkte Eliza Picirillo, och en sådan kärlek skulle otvifvelaktigt krossa hans ärliga, trofasta hjerta. Jag är verkligen glad öfver att flickan kommer härifrån. Ingen enda stämma upphäfde sig sålunda för att försöka aflägsna Eleanor från den väg, som ödet hade anvisat henne att beträda. Både den kära signoran och den bjertlösa systern arbetade, liksom efter aftal, på att drifva ) Fort fr. N:o 185.