Göteborgsposten – 10 augusti 1863, sida 2

Polens nationalregering återigen har å sin sida utfärdat tvenne proklamationer, hvilka bäda bevisa, att man der fordrar oåterkalleligt det forna Polens återställande, och att man förbereder sig till en ännu mera energisk kamp än förut. Times upprepar på nytt, med anledning af en i Paris nyligen utkommen broschyr, hvilken väckt uppseende, att det engelska folket ej skall låta indraga sig i ett krig med Ryssland, om icke från detta göres någon utmaning. Det är at vigt för oss alla, att allt, hvad diplomaterna kunna förmå, göres för Polen. IIvarje engelsk minister, som endast skulle misstänkts för, att vilja störta England i ett krig, för att dela Ryssland och Preussen i Frankrikes intresse, skulle icke länge qvarblifva på sin post. — Det är mer än sorgigt att en så maktegende organ som Times skall kunna föra ett sådant språk. Det kalas således nu, enligt engelskt omdöme (nej, enligt Times åsigt, hoppas vi) att dela Iyssland, då man befriar Polen. Det är ett djupt moraliskt brott att fälla ett sådant yttrande, rilket vittnar om den krassaste egoism. Lyckigtvis lär det väl ej vara så farligt som det åter. Englands regering vill ha allt klart för sig. Det fruktar inkräktningar af Frankrike — förbinder sig detta senare till att ej göra sådana, blir möjligen tonen omstämd. Från NewYork skrifves under d. 25 juli, att sydgeneralen Lee blifvit förstärkt med 10,000 man och att han åter står vid öfra Potomac samt hotar Washington och Maryland. Ett slag ansågs sannolikt, emedan man tillskref Lee atsigten att ännu en gång vilja företaga ett infall i Nordstaterna. — A andra sidan heter det, att nordtrupperna intagit Whytville i Virginien, samt afskurit jernvägsförbindelsen mellan Virginien och Tennessee. Enligt denna version skulle sydtrupperna stå vid Front Royal, och deras kavalleri ha förigats från Manassas Gap. Underrättelserna äro dock förvirrade. — I Maryland möter tvångsutskrifningen kraftigt motstånd. — I Newyork tortfara arresteringarne. Amerikanska regeringen säges i en note hafva begärt, att Frankrike skall bestämma en viss tid för Mexikos besättande och förbinda sig, att senare fullkomligt utrymma landet. I Frankrike skall en konferens ega rum mellan direktörerna för de olika jernvägarne, för att rådslå om trupptransporterna. Alla jernvägsbolag äro förpligtigade att hafva särskild materiel för ändamålet; men hittills har blott banan mellan Paris, Lyon och Marseille sådan. Konferensen har för ändamål, att förmå älven de öfriga bolagen anskaffa den ifrågavarande materielen. Senare Post. En vigtig phase anses stunda i den polska frågan. England tros definitivt hafva dragit sig ur spelet och söker få med sig Österrike, allt för fredens (hvilken fred?) bevarande. Dock är situationen ännu ej klar, och det torde vara af vigt, att först få veta, huru Gortschakoffs senaste depesch skall komma att upptagas i Frankrike, mot hvilket den är riktad. Derstädes har i dessa dagar varit sammankallad en stor konselj, bevistad af kejsaren sjelf. Resultatet deraf skall väl snart bli bekant. Likaså väntas något uppslag af ett bref från kejsar Napoleon till ministern Billault, hvilket skall införas i Moniteur-. Ryssland kastar stora stridsmassor mot Polens galiziska gräns. Köpmannakorporationen i Petersburg har gifvit en lysande test för de från Polen återkomna trupperna. Kejsar Alexander har återvändt från Finland och blifvit med entusiasm emottagen. General Berg anstränger alla sina krafter för att göra sig värdig namnet Muraviews andra jag. De förhållanden, som tyckas skola inträffa i Tyskland, börja väcka allt större uppseende, man anar andra afsigter än de angifna under skylten. Kejsaren af Österrike har nemligen medelst en handskrifvelse af d. 17 juli inbjudit samtlige suveräner af tyska förbundet och de fria staternas senator till en sammankomst i Frankfurt, der kejsarens allierade skulle personligt samlas, för att taga i öfvervägande frågan om en tidsenlig förbundsreform. Den för sammankomsten lämpliga tiden ansågs vara d. 16 d:s. Man afvaktar med någon spänning, huruvida konungen af Preussen skall bevista sammankomsten eller ej. Wienertidningarne anser den sannolik: Kreuzzeitung deremat nå