Göteborgsposten – 3 augusti 1863, sida 2

Article Image
grund af det ofantliga teatermaskineri som erfordras och af nödvändigheten att dölja orkestern för åskådarnes ögon. Om man erhållit allt detta, helst om möjligt i en provinsstad, föreslår han att genom ett slags subskription engagera de förnämsta tyska sångarne att studera sina partier i enslighet, utan att vara distraherade af något annat tråkigt arbete. De som öfvergått till den nya musikaliska tron skola derefter inbjudas till en fyra dagars fest, vid hvilken, tvärt emot det vanliga förhållandet, gästerna skola få hvila sig om dagarne för att bereda sig på aftonens arbete. — Wagner fordrar nödvändigt att orkestern skall vara osynlig, på len grund att orkesterledamöternas mekaniska rörelser äro lika hinderliga för det riktiga intrycket af ett dramatiskt verk som åsynen af teatermaskineriet skulle vara. Detta är likväl blott ett steg, ty han erkänner otvunget att den tullständiga realisationen af hans drömmar ej kan ernås, utan att man, såsom han sjelf straxt säger, vunnit en transfigurerad och ren ton, som ej är störd af någon bland dessa omusikaliska ljud, hvilka nödvändigt medfölja framkallandet af instrumenternas ackorder — en ton som utgår från en orkester hörd genom en sonor, akustisk vägg. Hans begrepp om operans mise en scene äro fullkomligt orimliga (vi anförde häromdagen ett bevis härpå i ormen Fafners tillämnade uppträdande i ofvannämnda tetralogi) och visa tydligt, äfven om man erkände sanningen af några bland hans teorier, för att icke tala om utförbarheten af hans sceniska anordningar, att Wagner icke är någon financier. Sjelf visar han att om någon tysk furste ville tillstänga sin hofteater och lemna anslaget för denna till Wagner, detta dock blott skulle räcka till en provisorisk teater. Det är fara värdt, huru entus astiska hans landsmän må vara för kompositören at Tannhäuser, de dock knappt skola kunna förmås att samla den summan som erfordras för Ring der Niebelungen. Nya Guanofält. Man skrifver under d. 12 sistl. Juni från Lima, hufvudstaden i Peru, följande: Nya upptäckter af guano hafva för kort tid sedan lagt ännu en ofantlig inkomstkälla till de rikedomar Peru redan för ut eger. På flera hittills okända öar utanför Perus kuster har man funnit ofantliga lager af guano. Åtskilliga ingeniörer, som fått i uppdrag att uppmäta dessa guanofält hafva nn inrapporterat att den massa guano som finnes på dessa öar uppgår till icke mindre än 8 millioner tons, af hvilka 7 millioner äro af bästa beskaffenhet. Nettoinkomsten at denna guano uppskattas till 46 millioner pund sterling eller 823 millioner rdr. Ingeniörerna, som reste ut från Callao, begåfvo sig först till Lobosöarne. Guanolagret, som på dessa öar betäcker jorden, har tio å 12 fots tjocklek hvilken på somliga ställen uppgår till fyrtio fot. Naturligtvis är guanon i de mindre tjocka lagren den sämsta, emedan den undergått inverkan af de sällsynta regnskurar som falla i dessa trakter, men på de ställen der guanon är samlad till större djup, är detta gödningsämnes beskaffenhet utmärkt. Sedan man undersökt Lobosöarne begaf man sig till Macabiöarne nära Malabrigo. Ingeniörerna hade till en början så låg tanke om värdet af dessa guanofält, att de ej trodde sig behöfva stanna der mer än tvenne dagar; men huru stor blef ej deras förvåning då de, omedelbart efter att ha landat, funno en ofantlig qvantitet guano, öfverallt af bästa beskaffenhet och minst lika god om icke bättre än den på Chincasöarne. Acclimatisering af papegojor. I Frankrike har man börjat införa papegojor, hvilket försök hittills lyckats. Fåglarna sördraga mycket väl klimatet, och föröka sig i hög grad. De australiska papegojarterna äro isynnerhet lämpliga för denna acclimatisering. tta par stora palmpapegojor från Nya Syd-Wales, hvilka blifvit öfversända från Melbourne, hafva i dagarne blifvit utsläppta i skogen vid Fontainebleau. Mgfegoralocisba aHOSANHAUA

3 augusti 1863, sida 2

Thumbnail