Göteborgsposten – 30 juli 1863, sida 1

— — w — — stämde landtbrukaren v. Essen, som särskildt påpekade behofvet af varma, ljusa och snygga ladugårdar. Sedan ordföranden uttalat, att man i Skåne redan kommit långt i sistnämnda afseende, blef mötets beslut, att man fortfarande borde beträda samma väg samt att kontraktsmöten, vid hvilka belöningar utdelades, vore att rekommendera. Sjunde frågan: Ilvillen foderblandning anses fördelaktigast för mjölk-kor, och hvad är maximum af kraftfoder som med fördel kan gifvas dem? inleddes med ett mytket vidlyftigt och sakrikt föredrag af professor Jörgensen från Köpenhamn, som dervid uppräknade en mängd foderblandningar, hvilka ansetts såsom förträffliga och ändamålsenliga. Sjelf ansåg han dock, att man icke såsom regel kunde bestämma det maximum af kraftfoder, som med fördel kunde gifvas kreaturen, då detta vore beroende af en mängd tillfälliga och lokala omständigheter. — Utan någon vidare diskussion instämde mötet häri såsom sin äsigt. Åttonde frågan, angående får-racerna, uppsköts tillsvidare, då den person, som lofvat inleda densamma, tör tillfället ej var närvarande. Nionde frågan: Huru skall svinafveln bedrifvas för att lemna största behållning? inleddes af mötets sekreterare, pastor Wulff, som ansåg det engelska bruket, att genast från födelsen börja göda kreaturet och ej, såsom i Sverige brukades, en kort tid före slagtandet, vore alt rekommendera. — ÅÄrven häri instämde mötet utan vidare diskussion. Tionde frågan: ÅIIuru skall skohshushållningen inom provinsen ändamålsenligast befrämJas? föranledde någon diskussion, i hvilken deltogo jägmästaren Pryhl, grefve H. Hamilton, ryttmäst. v. Bohnstedt, landtbrukaren Johanneson, prof. Nathhorst, landtbr. v. Essen, ryttmästaren Tornerhjelm och kapten Mannerskantz. Gretve Hamilton soreslog att plantskolor skulle inrättas i hvarje län och att premier skulle utdelas för 5-åriga planteringar, hvilka premier skulle bestå i frön. Ryttmästaren v. Bohnstedt föreslog att man borde ingå till regeringen med anhållan om ett skogsinstitut för Skåne, hvarvid ryttmästaren Tornerhjelm anmärkte, att regeringen redan vidvagit åtgärder för inrättandet af ett dylikt. Kapten Mannerskantz föreslog att man, under ufvaktan på detta institut, skulle hos regerinframställa nödvändigheten och vigten af en skogsskola för provinsen. Detta blef äfven mötets beslut. Under diskussionen hade äfven röster höjt sig för åtskilliga ändringar i skogslagstiftningen, såsom skärpt straff för åverkan och bestämmelser, att ej den enskilde linge godtyckligt försara med sin skog. Då den förra saken för närvarande vore under vederbörlig behandling och den senare ej ansågs tillhöra mötet att besluta öfver, så föranledde dessa framställningar ingen åtgärd. Elfte frågan: Iluru skall fruktträdsodlingen hos den större allmänheten lämpligast befortras? inleddes med ett föredrag af gartner lluttig från Alnarp och föranledde en diskussion, i hvilken deltogo prof. Nathhorst, lands;ösdingen v. Troil, stud. Dahlberg och skoläraren Nihlen, dervid de åsigter uttalades, att man hos regeringen skulle anhålla om en santskolas inrättande, att folkskollärarne skulle väcka allmänhetens håg för denna plantering, att mark till trädgård skulle anslås hvarje olkskola och att arrendatorer skulle i sina kontrakter förbinda sig plantera en del träd och att de större godsegarne skulle tillhandavälla frön åt dem, hvilka önskade plantera. — Mötets beslut blef, att hushållningssällskapen orde taga frågan om hand. Trenne frågor återstodo ännu på program