Göteborgsposten – 30 juli 1863, sida 1

AD —U—öfrr — ningssällskapets större silfverpokal hr N. P. Allerup i Odense för det bästa tröskverket samt samma sällskaps silfvermedalj fabriken PhUunix i Odenso, hr L. Lange från Svendborg samt hr A. Sandström i Helsingborg. A den senares tröskverk, till ett pris af 650 rdr, gjordes en mängd beställningar. Mötets silfvermedalj tillerkändes de samlingar af redskap, hvilka blitvit utställda at hrr A. heiller komp. i Göteborg, F. II. Kockum i Malmö, N. P. Allerup i Odense och fabriken Phoenix i Odense. Bronsmedaljen tillföll de redskap, hvilka blifvit utställda af hrr C. Ljunggren i Kristianstad, L. Lange 1 Svendborg, Nörrebroes gjuteri i Odense, Pettersson Lindelöf å Marieberg nära Landskrona, Th. Marstrand i Köpenhamn och Jac. Johansen i Odense. Silfvermedaljen tillerkändes slutligen Anker Heegaard i Köpenhamn för lokomobi len samt hr Dittmer för tegelrör. Eget nog hade ej ett par af våra större redskapsfabriker, såsom Ofverrum, Storebro etc, begagnat tillfället att deltaga i denna täflan. Slutligen utdelades priser för mejeriprodukter, dervid för ost egendomen Börringe tog första priset (24 rdr), hr Bergenstråle på Nääs vid Grenna andra d:o (16 rdr) och hr S. A. Hemberg på Wegeholm tredje (12 rdr). För smör togs första priset af hr Kyster på Tyrestrup i Danmark, andra priset af J. Påhlsson i Westraby och tredje af hr Clausen på Rögla. Priserna voro lika stora som de för ost. För landtbruksoch skogsprodukter tillerkändes silfvermedaljen den vackra samlingen af profytor å skog från Als, hafre at 107 holl. skålp. vigt från Barsebeck samt honing från Ohregärd. — Bronsmedaljen tillfoll trädplantor och tort från Rögla, raps från Lynga vid Halmstad, raps från Börringe, otröskad råg samt raps (2 medaljer) hr Weibull. Priserna utdelades under vanliga ceremonier från tribunen af mötets ordförande, ryttmästaren Tornerhjelm. Sedan prisutdelningen försiggått samlades man i diskussionslokalen kl. närmare 12 för att öfverlägga om de öfriga frågorna. Konungen samt hertigarne anlände en stund efter det diskussionen blifvit börjad. Innan diskussionen börjades begärde och erhöll jägmästaren Fonnesbach ordet och framförde en helsning från det nyligen afslutade landtbruksmötet i Odense och en tacksägelse från Danmark i anledning af danskarnes inbjudan till detta möte. Derefter börjades öfverläggningen om 5:te frågan, så lydande: Hvilken hästrace lemnar de för de skånska förhållandena bäst passande arbetshästar ? Då det skulle blifva för vidlyftigt att i detalj redogöra för diskussionen, inskränker sig referenten till att omnämna, att frågan inleddes med ett föredrag af professor Bagge från Danmark, att grefve Wachtmeister, stall mästaren Beyer, konsul Hage, ryttmästaren Tornerhjelm och ryttmästaren v. Platen deltogo i diskussionen samt att mötets beslut blef, att man behöfde införskrifva ädla racer till förädlande af landets egna, dock med bibehållande och klokt användande af det goda hos våra inhemska hästar. Man skulle framför allt tillse att man erhölle kreatur passande till remontsoch arbetshästar. Sjette frågan: ÅIIuru skall en ändamålsenlig förbättring uf notboskapen kunna dstadkommas ? inleddes med ett högst intressant töredrag at direktör Dahl från Aaas landtbruksskola i Norge. Talaren ansåg syftet bäst vinnas genom en bättre utfodring och omsorgsfullare uppfödning af djuret såsom kalf. Man borde dervid välja de bästa moderdjur och tjurar af erkändt goda racer, äfvensom sockenvis uppmuntra dylik uppfödning genom utställningar och belöningar. Häri in