Göteborgsposten – 22 juli 1863, sida 2

sina mejerier. Journal de la Flottetillkännagifver, att stora förstärkningar af artilleri, ammunition m. m. assändts till Mexico. Derjemte omtalas att flere tusende fotografier af erkehertig Maximilian af Österrike skickats till Mexico. Man har helt plötsligt inställt nedrifvandet at utställningsbyggnaden i London. Ålexandra-Pare-Company har inledt underhandlingar med entreprenörerna Kolk och Lucas, för att så till sig öfverlåäten byggnaden, med undantag af talvelgalleriet. Nämnde bolag har nemligen bildatc sig i afsigt att upprätta ett krystallpalats för norra delen af London och det på Muswell-Hill, en punkt som har ett vackert läge och god utsigt; och i öfvertygelse att ett så fördelaktigt tillfälle att snart utföra sin plan icke så fort skall åter erbjuda sig, har det beslutat köpa utställningsbyggnaden i South-Kensington och uppföra den på Muswell-Hill såsom en stadigvarande rival till Sydenhamspalatset. Senare Post. Den europeiska situationen är på grund af Rysslands svar å makternas noter i den polska frågan, i hög grad invecklad och en orolig spänning visar sig öfverallt. En hvar medgifver nu att den europeiska diplomatien blitvit fullkomligt slagen ur brädet af Ryssland, ehuru myndigheterna dock, för att ej gilva oron för stor utsträckning genast och kanske afven sjelfva hysande sådant hopp, genom sina organer låtit förstå, att svaret ej absolut stänger utsigten till fredens bevarande. D. 17 d:s inträffade de ryska svarsnoterna i Paris. London och Wien. Ryske ge sandten i Paris, baron Budberg, som erhöll sin depesch redan kl. 8 på morgonen, lät genast anhälla om audiens hos utrikesministern hr Drouyn de Lhuys. Den senare, som befann sig i S:t Cloud, for till Paris för att erhålla detta vigtiga dokument af ryske gesandten. Det är hållet i ett försonligt språk och bifaller till principen de sex punkterna, men förklarar, enligt tidn. Nation, att det är alldeles nödvändigt att undertrycka upproret i Polen och derstädes återupprätta kejsarens myndighet. Sedan detta blifvit gjordt, skall Ryssland ingå på de beviljade och at makterna begärda reformerna. — Det vill med andra ord säga, att Ryssland bestämdt förkastar frågan om vapenstilleståndet. La France säger att denna hufvudfråga skall bli föremål för lifliga underhandlingar mellan Petersburg obh de trenne makterna. Pays säger, att svaret är otillfredsställande, men att de trenne makterna äro ense om att begåra programmets utförande. Detta bekräftas ätven al Patrie, som tillägger, att Ryssland tagit steg hos Österrike, sör att skilja. detta från vestmakterna, vid hvilkas politik Österrike dock troget håller fast. sNation säger derjemte, att Ryssland erkänner de makters rätt, som undertecknat wienerfördragen, att inblanda sig i polska frägan och går in på en konferens mellan Ry land, Frankrike, England och Österrike, gande att de andra åtta makterna endast böra deltaga i det slutliga asgörandet. — Det framgår häraf tydligt, att Ryssland vill beröfva polska frågan dess europeiska karakter och en gilven utgångspunkt vid förhandlingarne, liksom äfven att Ryssland ej vill bevilja ens hvad 1815 års fördrag bestämma. Att detta ock är förhållandet, visar sig ytterligare af den redogörelse de båda officiösa wienertidningarne Presse och Botschafter lemna om den till Österrikes utrikesminister grefve Rechberg afgifna noten. De säga, att furst Gortschakoff säger sig i denna vilja, under förbehåll af en närmare pröfning (för att ännu mera vinna tid!!), gå in på en förhandling om de punkterna, dervid dock om den tredje punkten, angående Polens autonomi i förvaltvingen, först sedan upprättande af en nationalhår derur uteslutits. Furst Giortschakoff säger vidare i noten, att det skall bli synnergt svårt genomfora vapenstilleståndet för ryka befolkningens och armåens upphetsade stämnings skull. Han kan till slut ej inse, hvartill en konferens skulle gagna, då man i hufvudsaken är ense(!), och att diplomatiska förhandlingar skola vara tillräckliga. Skulle makterna kunna hysa något ytterligare tvifvel om Rysslands egentliga andemening, torde en i en petersburgertidning införd ukas vara tillräcklig att gifva dem visshet. Denna påbjuder nemligen en rekrytutskrifning till november månad af 10 man pr 1,000 öfver hela ryska riket, hänvisande på de nuvarande hotande förhållandena. Det fortsatta utöfvandet af ryska förhärjningssystemet i Polen visar också, att Ryssland i intet vill gifva efter. Särskildt måste det synas som en cynisk kränkning, kastad i ansigtet på Frankrike och Österrike, att Ryssland, straxt efter ingåendet af ett enskildt bref från nämnde båda makters allierade, påfven, till kejsar Alexander, med begäran till