Göteborgsposten – 21 juli 1863, sida 2

je dag. Källan vid Farrell, som är omkring 450 sot djup, gaf, enligt senaste underrättelserna, stadigt 60,000 k:r dagligen, hvarigenom egaren efter den måttligaste beräkning hade en daglig inkomst af minst 14,000 rdr. Ett fallissement af större betydelse har i dessa dagar inträffat i Danaig, i det handelshuset Theodor Behrend C:o inställt sina betalningar. Denna händelse har, med anledning ar husets vidtutbredda förbindelser, väckt mycken uppmärksamhet på de betydligare handelsplatserna. Stoppningen är en omedelbar följd dels at de politiska tilldragelserna i Polen och dels af det ovanligt låga vattenståndet i de polska floderna, hvilket hindrat alsändningen af de stora spanmälsdvamiiteter. för husets räkning äro under som väg. De flesta större bankirhus i Berlin äro intresserade i detta sallissement. Man vill emellertid om möjligt törhindra att boet kommer i rättens händer, då blott en åsigt råder om husets hederliga karakter. I Danzig har redan bildat sig en komitå af de mest ansedda firmor, för att söka bringa saken på det klara. Gazomoteuren. Trots de ofantliga tjensler ångmaskinen gjort industrien har man dock e kunnat dölja för sig sjels att detta slags maskiner ännu lemnar mycket öfrigt att önska, isynnerhet i afseende på deras oerhörda konsumtion af bränsle. De förtära nemligen mer än tretio gånger så mycket bränsle som enligt hvad teorien gitver vid handen verkligen skulle åtgå. Orsaken härtill ligger för det första deri att vattnet innan ångbildningen börjar, uppsuper en ofantlig mängd värme, hvilken sålunda går helt och hållet förlorad för kraftframbringandet. För det andra måste man gifva starkt drag åt eldstäderna, hvarigenom äfven i de bäst konstruerade sådana ända till 45 procent af den utvecklade värmen går förlorad. Man har derföre, såsom bekant, sökt ersätta ångmaskinen genom andra uppfinningar, af hvilka Ericssons varmluftsmaskin och Lenoirs gasmaskin äro de märkligaste. Olyckligtvis åtgår likväl för den förre nästan mer bränsle än för ångmaskinen med samma kraft; hvad den senare beträffar torde den icke heller vara rätt lämplig, åtminstone för vissa användningar. En ny varmluftsmaskin lärer emellertid nu, efter franska journalers uppgifter, ha blifvit uppfunnen, hvilken skall oga alla de egenskaper, hvilka man förut på andra sätt sökt vinna. Denna maskin kallas af uppfinnaren, som är franske ingeniören Belon, gazomoteur. För att göra sig ett rätt begrepp om gazomoteuren behöfver man blott att tänka sig tvenne maskiner, af hvilka den ena liknar en vanlig ångeylinder med tillbehör och den andra en blåsmaskin, sådan som begagnas vid masugnar och stångjernssmedjor. Antag nu att pistonerna i båda cylindrarne — ångmaskinens och blåsmaskinens — äro förenade genom en häfsstång så att båda röra sig på samma gång. Placera för öfrigt bredvid cylindrarne och i sorbindelse med dem en tredje cylinder af gjutjern eller tegel och hvars inre yta är försedd med något eldfast ämne, hvarförutom inuti densamma finnes ett galler som emottager bränslet. Föreställom oss nu att maskinen sättes i rörelse. Blåsmaskinen eller, om man så vill kalla den, luftpumpen drifver då luften i nyssnämnde cylinder, hvarest bränslet redan antändt befinner sig. Der upphettas luften och utvidgas på samma gång som den, hårdare komprimerad än den yttre atmosferen, tjenar till att underhålla förbränningen. Man kan lätt inse att all den värme som utvecklas på detta sätt bidrager till det ändamål som man vill vinna, nemligen luftens upphettning, utan att såsom fallet med andra dritmaskiner, något af värman förfares. Den upphettade och utvidgade luften tränger vidare in i den andra cylindern, hvarest den på samma sätt som ångan i en ångmaskin tjenar till maskinens drisvande. Såsom man ser äro dessa anordningar ganska enkla och maskinen bör vara särdeles bränslebesparande, alldenstund dess egentliga egendomlighet består i att samma luft som användes för dess drifvande kommer i omedelbar beröring med elden. — Utrymmet tillåter ej att gifva en noggrannare beskrifning på denna uppfinnings detaljer; vi vilja här blotta nämna att enligt de försök som blifvit anställda med gazomoteuren åtgår till densamma blott en tredjedel af det bränsle som en ångmaskin af lika styrka erfordrar. — De öfriga fördelarne med denna maskin bestå deri att den arbetar utan eldstad eller rök och att den ej medför någon fara för ex——— AA Db. 1 14 af