Göteborgsposten – 20 juli 1863, sida 1

E8.!;jm k — för lopparrerk (icke grufvor till 2,923,100 rdr, hvaraf på byggnader 1,360,800 och på maskinerier 597,600 rdr, nodlagde kostnader under 1834-59 utgöra 1,145,600 samt ökning i värdet för samma tid 920,933 rdr; för sobolts-, rödfärgs-, svafvelsinkm. fl. verk till 486,000 rdr, för byggnader 288,000 och för maskinerier 77,500, rdr, nedlagda kostnaderna under meranämnde tid utgöra 267,000 rdr, och ökningen i värdet 144,500 rdr. Sammanlagda värdet af förenämnda grusvor, verk och inrättningar skulle alltså uppgå till 53,019,423 rdr och den beräknade rärdetillökningen till 15,338.737 rdr imt, hvilken summa komiteen dock anser med tog kunna ökas med 15 yrct. Härunder kan ock inbegripas verkstaden i Motala, hvars värde uppgifvits till 1,367,036 rdr, hvaraf beräknas på byggnader 391,742 rdr; och har värdetillökningen etter år 1834 ansetts kunna uppskattas till 975,294 rdr rmt, en vacker summa i sanning för ett privat verk. Af bifogade tabeller inhemtas vidare, att åtskilliga bergsoch bruksprodukter äro tillverkningar först från en nyare tid, såsom nickelkoppar, zinkmalm, kopparvitriol, att tillverkningen al andra, såsom koboltmalm och brunsten, befinner sig i aftagande, men att deremot tillverkningen af de för landets ekonomi och handelsvåg mest betydande artiklar, såsom jernmalm, tackjern, gjutgods, stångjern, ståloch jernmanufakturalster, koppar och kopparsmide, rödtärg, bly m. fl., vittnar om ett under ifrågavarande tidsperiod sortgå ende stigande. Brytningen af berg-jernmalm uppgick år 1834 till 1,507,045 skeppund stapelstads vigt, år 1860 till 2,903,429, och hade således ökats med något öfver 92 pret. Tillverkningen af tackjern och gjutgods uppgick år 1834 till 689,894 sk. st. vigt och 1860 till 1,360,435 sk, eller en tillökning af c:a 97 pret. Af stångjern uppgick tillverkningsbeloppet, som år 1834 utgjorde 497,862 skeppund st. vigt, år 1860 till 1,006,143, eller 102 procents tillökning. Koppartillverkningen uppgick år 1834 till 5,430 sk. st. vigt och 1860 till 11,641 skeppund, tillökning 114 pret. Tillverkningen vid Stora Kopparberget, hvars afkastning under 17:de seklet är uppgifven att hatva uppgått till 10 å 15,000 skeppund årligen, i början af det 18:de till 8 å 9,000, i medlet af samma sekel till 5 å 6,000, och i början af det nu löpande till omkring 5,000 skeppund, har under senaste 26 aren från 1860 tillbakaräknadt uppgått till omkring 4,000 skeppund i medelltal ärligen; dock år 1852 omkring 5,000 skeppund. Den större delen af ofvanuppgifna tillverkningbelopp tillhör Åtvidabergs kopparverk Hvad ötriga till bergshandteringen höransde industrigrenar angår, hafva ätven de flesta bland dem befunnit sig i stigande. Brytningen af borgmalm har, såsom sagdt, ökats med nära 93 pret, och under den jemförelsevis kor ta tid zinkmalmindustrien varit i verksamhet leller under omkring 10 år, har produkter ökats med 3,561 pret. Produkten af bly ha sökats med c:a 1,115 pret, ehuru det belopp hvartill denna artikel år 1860 kommit, annu sdå ej utgör mer än omkring 1,900 skeppunc — ——