Göteborgsposten – 20 juli 1863, sida 1

Komit6een har, för att komma till ett åtminstone approximativt antagande af värdet å sogendom. hus och byggnader på landet, ausettasig böra gå efter brandförsäkringsvärdena, och dervid kommit till det resultat, att försäkringsvärdet af ofvannämnde egendom å landet uppgår till den ej obetydliga summan af inalles 707,664,632 rdr rmt, deraf lösegendomen upptager 253,119,825 rdr samt hus och byggnader 348,545,221 rdr rmt. Uti ent del län anses försäkringsvärdet motsvara ungefär hälften, uti andra något mindre än hälften, och åter i några andra omkring af ifrågavarande egendoms verkliga värde, hvarföre uppgifterna måste vara temligen obestämda. Försäkringsvärdet för Göteborgs och Bohus Län uppgår till inalles 12,100,580 rdr rmt, deraf för lösegendom 5,446,050 samt för hus och byggnader 6,664,530. Störst är försäkringsvärdet i Malmöhus Län, der det uppgår till 75,025,564 rdr, och i Östergötland, der värdet är 62,336,937 rdr. Angående de ungefärliga värden, till hvilka de i rikets städer befintliga hus och byggnader år 1858 kunde uppskattas, har komitöen gjort denna uppställning: a) Värdet af de i städerna år 1858 befintliga hus och byggnader. udr emt 23 1,071,320 b) Värdet af de under de närmaste 25 åren derförinnan verkställda byggnader och tillkomna hiis. 88,320,558 c) bekostade allmänna arbeten i stäåderna under samma tid. . 23,309,230 Häraf belöpa sig på Göteborg af eo.4.4 28,393,825 al bDö5. 100932,000 af c) 227 ,337,000 På Stockholm åter af a. . 100, 000,000 af udoi. 209., 739, 700 af c) sr 6,788,937 hergshandteringen och dermed förenade industrigrenar. Hithörande verk och inrättningar finnas spridda inom största delen af riket, men förnämligast i de län, som höra till Svea, de ursprungliga Göta i samt de nordliga landskapen. Af de meddelade tabellerna inhemtar man, att nämnda verks och inrättningars värden kunna uppskattas: för samtliga grufvor af olika slag till omkring 18,470,060 rdr, hvaraf 15,694,839 rdr belöpa sig på sjelfva grufvorna och 2,743,821 rdr på dithörande konstverk; och anses 1,952,838 rdr utgöra beräknad ökning i värdet under åren 1834-—59; för masugnar, med afräkning at åtskilliga sådana i ett par län, för hvilka uppgifter saknas, till 9,243,937 rdr; och anses 5,354,150 rdr utgöra nedlagda kostnader under nyssnämnde tid, samt 3,795,959 rdr ökning i värdet för samma tid; för gjuterier och mekaniska verkstäder till 4,432,619 rdr, och uppskattas kostnader, nedlagda under åren 1834—59, till 2,148,530 rdr, samt ökningen i värdet till 1,399,346 rdr; för stångjerns-, ståloch gröfre jernfördd lingsverk till 17,284,627 rdr, hvaraf på byggnader skulle löpa 10,535,093 och på maskinerier 6,348,324 rdr; varande nedlagde kostnader under åren 1834—59 värderade till 8,485,349, och ökning i värdet för samma tid till 5,771,261 rdr; för silfververk (icke grufvor) till 178,780 rdr, hvaraf på byggnader 102,100 och på maskinerier 76,680 rdr, och uppskattas nedlagda kostnader under 1834-59 till 151,300, samt ökning i värdet för samma tid till 75,900 rdr;