Göteborgsposten – 16 juli 1863, sida 1

Här ifrågavarande betänkande eger naturligtvis många brister, alldenstund det är det första mera omfattande i sitt slag och ej alla vederbörande, till hvilka komiterade vändt sig med förfrågningar, tillmötesgått de framställda önskningarne; men det utgör en god början till något blifvande och skall i stor mån underlätta besväret och mödorna för kommande statistici. I alla hänseenden vittnar det om flit och omsorg i uppställningen, hvarföre man är skyldig hembära komiterade liflig tacksamhet för hvad de uträttat å den här inslagna vägen. I konungariket Sverige, hvars arealinnehåll, enligt nyare beräkningar, utgör 3,865,, svenska qvadratmil, af hvilka omkring 500 anses belöpa sig på kärr, strömmar och insjöar, lefde, enligt tabellverket, en folkmängd år 1834 af 2,983,144 och år 1860 af 3,859,728 personer; hvilket för de år, som ligga emellan dessa två tidpunkter, utvisar en tillväxt af omkring 29!(, pret. Innevånarnes antal på landet har ökats med 817,513 personer, eller 3135 pret, och i städerna utom Stockholm med 122,363 personer, eller 6125 pret. Förteckningen öfver folkmängden i Göteborgs län under dessa år utvisar 1830, 31, 32, 33, 34 ett vacklande, men alltsedan en stadig progression, så att befolkningen, som år 1830 i länet utgjordes af 154,054 personer, år 1860 var 214,342, eller en tillökniug af 60,288 personer, 39,,, pret; största tillökningen kommer på sista åren: 1859 var tolkmängden 208,646 personer, 1860 återigen 214,342. Största tillökningen i folkmängd företer Vesterbottens län, der den ökats med 62,98 pret — dernäst komma Norrbottens län med 57,73, Vester Norrlands 48,77, Jemtlands med 44,98, Wermlands med 42,99, Malmöhus med 12,14, Kronobergs med 39,99 och Stockholms stad med 39,4, hvarefter kommer Göteborgs och Bohus län, som således är det nionde i ordningen. I Stockholm var särskildt folkmängden år 1834 76, 794 personer, och år 1860 112,391. Såsom exponenter af det ständiga jordbrukets progressiva stigande mellan olika tidpunkter måste mantalsbeloppen tilläggas stor vigt. Men i detta afseende ha komiterade mötts af stora hinder i sitt arbete, hvarå man kan finna bevis deri, att då mantalsbeloppet för samtliga länen sammanräknadt uppgår enligt landshösdingeembetenas år 1856 afgifna semårsberättelser till 66,229.86, utgör det enligt sammandraget i riksgäldskontoret 65,902 mantal, är i landshöfdingeembetenas uppgifter till komitken upptaget till 66,295,32, uti bilagorna till det at komiten för beskattningsväsendets förenkling afgifna betänkande till 65,906,12, enligt den af samma komite år 1847 företagna justering deraf till 65,740,53 och enligt längderna i k. Kammarrätten till 65,935,47 mantal. Uti denna summa mantal ingår enligt bilagorna till Skatteförenklings-Komitens betänkande af år 1847 ett belopp at 5,641,04 mantal, af hvilka 906,57 tillhöra allmänna verk och inrättningar, kyrkor samt fromma stiftelser, 4,210,02 utgöra boställen dels för justitie-, landsoch åtskilliga andra civilstater, dels för ecclesiastikoch militiestaten, och 511,90 äro disponerade för flerehanda andra statens behof; varande bland militie-boställsmantalen 1,671,40) inberäknade de boställen (194,20), som för lönefonden äro utarrenderade. Göteborgs län, som enligt uppgifterna för 1860 har c:a 2,875 mantal med 16,442 sjelsständiga hemmansbruk eller brukningsdelar, eger 119,35 mantal, tillhörande allmänna verk och inrättningar, kyrkor samt fromma stiftelser, 215,74 mantal för boställen af olika slag och 5,25 för andra statens behof. EN a .. ;