Göteborgsposten – 14 juli 1863, sida 1

1Fåhreus; 3) hr Alm, om mortaliteten i Stockholm, 4) amtman Kyhn, om metoden för insamlande at uppgifter till jordbruksstatistiken. Deltagande i öfverläggningen härom voro medicinalrådet Berg och riksdagsmannen Per Nilsson. Enligt särskildt beslut eger sammanträde rum i Statistiska Centralbyrån Måndagen, kl. half 11 f. m. Sektionerna tör fysik osh kemi afhandlade gemensamt trågan om mått, mål och vigt. I diskussionen deltogo hr Hamberg, som höll ett längre föredrag om ett nytt naturligt system för mått, mål och vigt, hrr Thomsen, Wallenberg, Uill frih. Wrede, Iolten, Ångström, Broch, Forchhammer, Berlin m. fl. (Diskussionen öppnades af d:r Hamberg, som visserligen erkände det metriska systemets värde och företräde framför de andra föreslagna, men som dock ansåg att naturen sjelf alstrat en enhet, som icke allenast vore gemensam utan äfven tilllämplig för alla länder. Hr Hamberg förordade nemligen såsom enhet och utgångspunkt för mått, mål och vigt en vattendroppe afsöndrad, icke från atmosferen utan från en fast kropp på följande vilkor: Vattnet som skall afsöndra dropparne skall vara uppblandadt med is; vattnets afdunstning skall förhindras genom tjenliga medel, och intervallerna böra vara omkring 5. En sådan droppe skulle få en vigt af 2,61 korn, radiens längd skulle blifva 12 linie vid en temperatur af mellan 4 och 6 grader. Såsom myntgrund kunde man antaga en vigt silfver — 100 sådana droppars vigt.) På förslag af general Wrede antogs följande beslut: Sektionerna för fysik och kemi antaga att det franska metriska systemet för mått, mål och vigt bör för framtiden användas vid alla vetenskapliga undersökningar i de tre skandinaviska länderna, så vidt ingen särskild svårighet emot detsammas användande förefinnes. För detta ändamål anses nödvändigt att för de tre länderna anskaffas normaler för franskt mål och vigt, hvilka äro jemförda med de legala franska normalerna. Sektionerna antaga likaledes att vid värmemätningar bestämmelserna böra tagas efter den 100-gradiga termometern. Adjunkten Thalen höll föredrag ÅOm bestämning af elasticitetsgränsen för metaller. Intendenten Malm: Om tillgodogörande af en hittills föga använd värmekälla och förslag till luftvexling i stall, ladugårdar och växthus. Sedan tal. påpekat behofvet af luftvexling äfven i nämnde lokaler, beskref han den apparat han för sådant ändamål uppfunnit, och hvilken apparat sedan 2:ne månader varit verksam uti ett s. k. calidarium i Göteborgs trädgårdsförening. Den atmosferiska luften passerar en spiral, som ligger nedbäddad uti en kubisk s. k. ströbädd, och inkommer upptill i rummet. Ett afledningsrör. med mynningen vid golfvet, är anbragt längre fram i rummet. Uti bädden hade tal. fått ända till 77 gr. C. Den inströmmande luften håller vid pass hälften. Tal. föreslog gjutna jernspiraler, och trodde sig hafva funnit att bädden bör läggas om hvarannan månad. Mögel, som förut skadat caladier och andra tropiska växter, hade försvunnit. Orchideerne utvecklade sina praktfulla blommor. Slutligen framlade tal. en planche med föreslagen plan för luftvexing i en ladugård med 10 kor. Till ströbädlen användes hästspillning osh halm. Garfvarbark, gräs och måhända äfven ljung m. m. bör ock lemna ett för ändamålet användbart naterial. Mag:r Rubenson förevisade en Polarimeter ör observationer på atmosferiska ljusets polaisation.