Ett litet stycke stekt kalkon, några nästan genomskinliga metvurstskifvor och en öppen russintärta med mycket rubinfärgad sirup och en alldeles oätlig botten. Miss Vane åt tappert af denna lilla anrättning och prisade derunder sin far för hans godhet och omtanka. Men hon tyckte icke om burgundervinet i den dammiga korgen och drack i stället vatten slaget ur en af flaskorna på toilettbordet. Hennes far deremot höll till godo med det goda vinet och återfick sitt goda lynne, i följd af dess inflytande. Han hade aldrig varit en drinkare; han var en af dessa lättretliga naturer, som icke tåla mycket af en stark dryck, och helt litet inverkade på honom. Han talade derföre mycket med sin dotter, berättade för henne sina framtidsillusioner, sökte att förklara henne några af de planer, han uppgjort för sitt och hennes framtida bästa, och han var mycket glad och munter. Det åldriga utseende, som utmärkt honom för en half timma sedan hade försvunnit likt en grå morgondimma för det klara solljuset. Han var åter ung, stolt, hoppfull, trotsig, vacker och färdig att förstöra tre andra förmögenheter, om de skulle tillfalla honom. TIL. Det förflutnas historia. Georg Mowbray Vandeleur Vanes historia var sådan som många mäns, hvilkas öde det varit att lysa på den