Göteborgsposten – 4 juli 1863, sida 2

Fran Utlandet. Nyheterna från Amerika äro af den bety: denhet, att de för ögonblicket, medan diplomatien sakta rör sig framåt i den polska frå gan, tränga sig längst fram i förgrunden. Syd: armåen har återigen lemnat lysande prof al sin förmåga, att med skicklighet och snabb het kunna röra sig och såmedelst flerdubbla sin redan innehafda numerära styrka. Nord: armcen återigen, eller rättare dess befälhaf vare, hafva ånyo visat det slags inertia, som under nästan hela kriget utmärkt dem: de göra för en stund en krampaktig rörelse, men åtorsalla genast i en viss letargi, inlullade säkerhetssömn i afseende på fienden. Ni: denne märker, att sömnen är riktig god, gö han en snabb manöver och tvingar nordarmeen till en annan hastig reträtt. Denna taktik har framgått af hela krigets förlopp; den har kostat Norden oerhörda summor och ett förfärande antal menniskolif, men lärdomen ha varit utan gagn, och den första trögheten har upprepats. Vi vilja emellertid här nedan sö ka, så godt sig göra låter, efter de ingångna torftiga underrättelserna, lemna en skildring öfver de senaste tilldragelserna och deras ång, förutskickande den anmärkningen, at de senaste händelserna inträffat nästan på år och dag med dan följd af drabbningar i hvilk: sydtrupperna vunno segrar ötver Banks och Fremont samt spelade herrar i Virginien, ho. tande Washington, till slutligen MUlellan fö retog sin senare så olyckliga expedition til Richmond, hvarigenom sydtrupperna måste draga sig tillbaka, för att skydda sin eger hufvudstad. D. 7 juni hette det i Nordens tidningar att general Hooker höll sydgeneralen Lee qvar vid Fredericksburg som i ett skrufstäd hvarifrån han ej skulle kunna undslippa. Mer det hindrade ej Lee från att tryggt draga sig hemligen undan mot vester till Orange-Alex andria-banan. Ilan lät härifrån sina förtrupper, Stonewall Jacksons gamla kår, nu under uwell (18,000 man stark) svärma genon Shenandoahdalen via Culpeper. Lördagen d 17 juni angrep Ewell nordgeneralen Milroy vid Winchester i Virginien och tog platser med storm. Nilroy förnaglade sina kanone och drog sig tillbaka mot IIarpers Ferry, se dan han dock först varit omringad at syd trupperna och måst slå sig igenom med er förlust af 2.000 man. Sydtrupperna togo vi dare Perryville och Martinsburg, samt besatte Hagerstown i Maryland, hvaritran de i trenne kolonner, om hvardera c:a 5,000 man, ryckte in I Pennsylvanien och besatte de på Marylands gräns belägna platserna Greencasth och Cham bergsburg, Franklins Countysäte. I Pennsyl. vanien räådde den största bestörtning. I Hav risburg, statens hufvudstad, der man hvarje ögonblick väntade sydtruppernas ankomst, half va statsarkiven och värdepapperen redar bragts i säkerhet. Hela landen söder om Susquehannah är prisgifvet åt sydtrupperna Landttolket slyktar med sitt bohag till städer