Göteborgsposten – 27 juni 1863, sida 2

han väl träffa någon af dem. Till Anna Andersson, som frågat honom hvar han tillbragt natten hade han sagt sig varit i Redbergslid, emedan han ej tyckte sig skyldig henne någon sanning, men hustrun behöfde i detta fall ej någon upplysning, ty hon visste nog att han varit i ladan om hon bara rätt besinnade sig. Tillfrågad hvad nytta hustrun kunde hafva af en osanu upt arade han att hon sade så af fruktan att Nilsson skulle blifva arg i händelse han finge veta att hustrun träffat honom derute. Det upplystes, att 3erndtsson ej sedan i maj varit hos svågern. I Redbergslid hade han förut på aftonen sammanträffat med några karlar, som ämnade in på ett ställe att köpa bränvin då han bedt dessa köpa sig ett qvarter tillsammans med dem, ty der på stället hade ej mindre ån ett stop kunnat fås. Till bränvinet hade han lemnat en tolfskilling samt en qvartersbutelj, hvilken han medtagit från bygget hos sadelmakare Holmberg, der han arbetat. Sedan bränvinet bekommits hade han sällskadat med dessa karlar, hvilka han kände sedan föregående tider, ehuru han ej visste namnen till kl. 2 10 då han tog Danska vägen till Böö. Äfven i afseende på tiden för sammanträffandet med sina bekanta i Redbergslid och sammanvaron med dem gjorde sig Berndtsson skyldig till åtskilliga afvikelser från föregående uppgifter. Om lördagsmorgon hade han begifvit sig till sitt arbete och först på aftonen kommit till sitt hem, der han åter träffat hustrun. Vid skilsmessan från henne sade han sig först ej ha gifvit henne något, men drog sig doek slutligen till minnes spånhatten och rdrssedeln. wende sitt sammanträffande med Bengtsson qvällen före eldsvådan, upplyste han, att han, som lemnat sitt arbete kl. 125 på e m. emedan han ämnade sig till Böö, på hemvägen mött Bengtsson vid Kaserntorget, då denne bjudit honom hem på bränvin. Då han hemkom till Bengtsson, var endast Wennervik hemma och han stannade der tills Wennervik återkom efter att ha varit i Haga med barnen, hvilken tid han uppskattade till en timma. Derifrån hade han begifvit sig på väg till Böö, utan att besöka itt hem, hvilket dock är beläget på några få steg från Bengtssons bostad. Arrendator C. G. Nilsson på Stora Böö, gift med hustru Berndtssons syster, berättade att Berndtsson då han kom hit till orten i Maj vistats hos honom 3 eller 4 dagar och derstädes verkställt arbete, men vittnet hade ej velat behålla honom längre. Sedan dess hade han blott en gång, neml. söndagen före eldsvådan varit på Böö, då han kom dit i sällskap med en arbotskarl, Sven Jonsson, men då hade ej Nilsson talat vid honom, ej heller sedermera sett hvarken Berndtsson eller Sven Jonsson. Nilsson uppgaf liksom hustru Berndtsson, att hon om aftonen ankommit till höo och sedan ej varit ute på qvällen eller under natten, hvilken hon tillbringat i samma rum som Nilssons hustru och pigor. På tillfrågan om ladubyggnaderna voro låsta om natten, svarade Nilsson att detta ej voro möjligt, alldenstund de stode under reparation. För öfrigt öfverensstämde Nilssons uppgilter med hustru Berndtssons angående tiderna för sin ankomst och aflägsnande från Böj. Hustru Mathilda Wennerström, som hyr ett rum af Anna Andersson, beläget ianansor Anna Anderssons lägenhet, så att hon måste gå genom både rummet och köket och följaktligen ofta varit derinne, var ej hemma om fredagen eller lördagen förr än på aftnarne. Lördagsafton då vittnet hemkom hade hon hört Anna Andersson fråga till Berndtsson angående hans bortovaro och äfven dennes svar, hvarpå Anna Andersson yttrat att detta såge ganska misstänkt ut. Vittnet hade hört Anna säga att Bengtsson då och då besökta Berndtsson; söndagen efter branden hade vittnet sett att Bengtsson varit der tvenne gånger, utan att likväl träffa Berndtsson. Samma söndag påhade Berndtsson en röd halsduk, men förut hade hon sett honom klädd i blårandig skjorta. Flickan Beata Jonsson i tjenst hos Anna Andersson hade ofta sett Bengtsson hos Berndtsson och senast dagen före branden då han sökt honom tvenne ganger och dervid visat sig ganska angelägen att trälla honom, äfvensom Bengtsson förut i veckan i samma ärende varit der. Hon hade mött hustru Berndtsson i allcen och kunde då på denna förstå att hon ej förut träffat mannen. Såg honom ej lemna hustrun några persedlar, eller vid hemkomsten lördangsafton innehafva några penningar; men vid en tvärt hade hon sett en hvit skjorta, som hon ej kände och hvilken Berndtsson vid tillfrågan sade vara sin. Bengtsson, uppmanad att bekänna, sade sig ha sagt så mycket som vore förenligt med sanningen. Han hade fredagseftermiddagen träffat Berndtsson men när och hvar visste han ej och detta vore ej underligt, då han supit ut nära ett stop brännvin den dagen. På förmiddagen hade han sökt Berndtsson för att få denne att flytta ett par krusbärsbuskar, men då han om aftonen trälkade honom hade han tyckt det vara förs och derföre ej nämt något härom. drelvet i smedjan tagit vägen, svarade han att detta vore honom obekant; förmodligen hade Wennervik flyttat det. Drefvet bade han haft flera år och äfven bestälit mera, hvilket han dock ej erhållit, emedan han ämnade difva sitt hus. Smeden Wennerlund hade ofta sett Bengtsson lyfta på ett trag, som låg öfver en säck i hörnet af smedJan, hvarföre Wennervik sett efter, då han fann säc ken väl fylld med dref. Senast om thorsdag hade W. sett Bengtsson lyfta på tråget och om fredagsmiddag då W. återkom från staden var säcken borta. Angående Bengtssons bekantskap med Berndtsson uppgaf W-. att denne första gången kom till Bengtsson för omkring tre veckor sedan för att utbjuda en stenhammare, hvilken W. kort förut lagat för stensatta reformannen Andersson och som Berndtsson, hvilken varit i Anderssons arbete, måste hafva stulit. Bengtsson hade emottagit hammaren, men ej betalt den, hvarföre Berndtsson varit der flere gånger för att kräfva honom. Derunder hade vänskapen vuxit till den grad att Berndtsson der atnjutit gästfrihet i alla former, så att Wennervi ru den egentligen ende arbetande ledamoten i familjen, för hans skull gått miste om mången sup. Vid Landvetter hade W. träffat en person, med hvilken han var bekant, som yttrat: se der står Bengtsson, som det bränt tör i natt, W. hade underrättat Bengtsson om detta yttrande, men denne hade dervid visat sig helt bekymIHIUTSIUS. För ytterligare vittnens inkallande anstär saken till aen 7 nästkommande Juli, och upplystes att man gatt i författning att afhjelpa den nöd hvari hustru Bengtsson och hennes barn befinna sig. -Ransakningen med gjuteriarbetaren Andreas Svensson, som med sten försåtligen öfversallit gjutaremäslaren Sundström, ösverlemnades i dag till stadens Rådhusrätt. Af inlemnadt läkarebetyg upplystes, att Sändotröm Ahura on Utom fara , ehulitvat Anal ön nn