——iIiLA — — Bref från Berlin. (d. 14:de juni.) (Efter Berlingske Tidende.) Jag vet ej, om det är sannt, hvad en här utkommande tidning i dag omförmäler, nemligen att Kladderadatsch tänker flytta till Gotha och Kölnische Zeitung till Brussel; men säkert är, att det skulle bäst öfverensstämma med en hvars önskan, som har att göra med pennan och boktryckaresvartan, om han kunde vända det kära fäderneslandet ryggen. Hr v. Bismarck har gjort det möjligt, att konservativa tidningar utanför Preussen, hvilka af Manteuffel vunnits för den preussiska politiken och hulpit den preussiska reaktionen med att baktala och göra den nya eran misstänkt på samma gång de jubla bifall till alla Bismarcks och Roons oförskämdheter mot kammaren, nu, sedan förordningen af d 1 Juni sett dagen, ej vilja hafva något med Preussen att göra och vända detta slags konservatism ryggen. Tillochmed den mycket försigtiga haltofficiela Leipziger Zeitung, hr v. Beusts organ, orkänner i dag med en viss rysning, att hr v. Bismarck förstått öfverträfsa sina franska förebilder i att underkufva pressen. I Frankrike är det åtminstone blott inrikesministern, som kan efter trenne varningar undertrycka ett blad, hvaremot denna rätt är i Preussen medgifven 27 regeringspresidenter. I sjelfva verket är denna åt cheferna för distriktförvaltningen gifna myndighet en ofantlig skärpning af sjelfva förordningen och af det godtyckliga uti den. Det är tillräckligt, att boktryckaren, som utgifver ett litet lokalblad, på något sätt förnärmat sin småstads-kadi — och huru många sådana tilltällen erbjuder ej lifvet i ett dylikt kråkvinkel — och genast insänder kadin en berättelse till regeringen, i hvilken han beklagar sig öfver bladets hela hållning, och tidn. tår nu sina tvenne varningar för att omedelbart derefter bli indragen. I en liten stad i Lausitz, i Liebenwerda, utkommer ett Volksblatt. Förf. till de oppositionela artiklarne deri är en ansedd