Fredsutsigterna i Amerika. (Efter Times.) Det möter synnerliga svårigheter att spekulera öfver den amerikanska politiken och på grund af förändringarne i amerikanska opinioner förutspå de händelser som komma skola. Men de sista tilldragelserna i Amerika och särskildt ett i New-York nyligen hållet fredsmöte ega likväl en viss egendomlig karakter, hvilken föranleder oss att vid desamma fista en ovanlig vigt. Nu för första gången talas nemligen om fred och för första gången har fredspartiet höjt sin röst i de nordöstra staterna. Vi erinra oss huru demokraterna för få månader sedan påbörjade en liknande demonstration och huru fullkomligt den misslyckades. Man har upprepade gånger försäkrat oss att stort missnöje sjöd i Nordvesten och att denna del af unionen när som helst kunde väntas skola sluta fred för egen räkning men alla dess agitationer ha hittills varit fruktlösa. Det är derföre alltför möjligt att Fredskonventionen i New-York skall visa sig lika overksam som de rörelser i liknande riktning, hvilka föregått densamma; men det kan ej förnekas att företaget är at en ovanlig beskaffenhet och att berättelsen om detsamma är högst betydelsefull. För ögonblicket förbiseende syftningen af och språket i de resolutioner som antagits af Fredskonventionen, äfvensom talarnes utomordentliga djersfhet, anmärka vi talrika tilldragelser under mötet som bevisa dettas förtroende till sin sak och regeringens undseende. Det troddes fullt och fast att militär skulle användas för att skrämma eller skingra samlingen, men man vågade ej företaga någon inblandning. De tidningar som äro mest verksamma till regeringens understödjande tala lugnt och tillochmed bifallande om denna otvetydiga demonstration. De medgitva att folket bör få fred, ifall det så vill ha och att ett fredspart är lika fullt berättigadt som ett krigsparti De brännmärka fortfarande fredspolitiken så som Ösfeg och ruinerande!, men de förneka ej längre att den kan bli konstitutionelt förovarad af dem som tro på densamma. Slutligen finna vi att Mr Fernando Wodd, der