Göteborgsposten – 23 juni 1863, sida 2

Det säkraste och bästa befordringsmedlet för skarpskyttesakens utbredning och stadgande som en nationalinstitution, har otvifvelaktigt härigenom blifvit taget, och det är i öfvertygelsen, att vi nu med hänsyn till vårt försvarsväsende äro inkomna på en rätt och lör landets säkerhet gagnelig stråt, som Vi mottaga den nya lagen med sann och verklig tillfredsställelse. Det torde dock tillåtas oss här uttala en önskan. På det försvarsväsendet må desto bättre kunna ses till godo at denna nya lag, vore det både af stort gagn och skulle utgöra det bästa svaret å regeringens för troendefulla tillmötesgående, om Åkjutöfningarne inom skarhskytteföreningarne erhöllo större utsträckning och egnades vida mera uppmärksamhet, än hvad nu är salletvi få ej neka att medgifva detta. På det skarpskyttesaken derföre må motsvara sitt ändamäl, vore det väl om kårerna åtoge sig som en moralisk förbindelse, att ingen kunde bli derifrån approberad, som ej förvärsvat mera färdighet i målskjutning, än hvad som fordras för en rekryt i armåen, hvilken är färdig till approbation; ty den är, beklagligen, på intet sätt sådan som den borde vara. Genom en dylik frivillig moralisk förpligtelse skulle skarpskyttekårerna alltjemt lemna ifrån sig aktningsvärda elementer till armåen, och möjligen skulle detta gifva anledning till en nyttig täflan hos icke skarpsky ttar dermom, att röka ernå samma färdighet. Emellertid måste nu något göras i detta hänseende och vi taga för gifvet. att de resp. skarpskyttekårerna skola skynda att åtminstone till en början försöka med mindre, festliga prisskjutningar, dervid utmärkelser kunde förlänas de erkändt skickligaste. Detta vore äfven ett gensvar till regeringen, som skulle visa, att kårerna vilja med handling ligga i dagen sin erkänsla för hvad som skett. Men då ännu för närvarande någon större gemensam målskjutningsfest svårligen kan komma till stånd, vore det af pöden att kårerna hvar för sig till en början anställa sina små fester, för att allmän uppmärksamhet måtte fästas vid här ifrågavaran de nyttiga sak och slutligen tillfälle måtte anordnas, möjligen för nästa år redan, till en stor gemensam svensk målskjutningsfest. Om Sverige läses följande uppsats i parisertidningen ÅLa Patrie af d. 16 d:s. Vi hafva förut nämnt om ett nationalekonomiskt möte, som samlades d. 18 Maj i Göteborg under ordförandeskap af stadens landshöfding Detta möte, som räknade inom sig Sveriges Norges och Danmarks anseddaste män, hade för ändamål, att uppställa ett program, som skulle återupplifva och stärka den skandinaviska enheten. AÅtskilliga förslag, som blifvit salta på mötets dagordning, hafva antagits; de utgjordes al myntenheten, likformighet i vigt och mått, etter franska systemet, ingåendet af postoch telegrafkonventioner, borttagandet af insörseltullar åt råämnen och lissmedel. kortligen, mötet leddes i sina arbeten af önskan, att låta de trenne länderna tillgodonjuta den ekonomiska vetenskapens alla framsteg. Detta första möte har i sinnena nedlagt ett frö, som ej kan annat än utveckla sig med tiden, då det väl öfvervunnit ett visst motstånd, som hålles vid makt af fördomarne och vanan. Det är genom dessa som de stora idåerna från Göteborgsmötet ännu icke inträngt hos majoriteten af Sveriges ständer. Adeln, som nyligen öfverlagt om en revision af den nuvarande tulltaxan, har förkastat det af utskott gjorda betänkandet, som uppmanade att i en adress till konungen uttala sig för en taxa, som mera öfverensstämde med handelstrihetens grundsatser. Baron Gripenstedt sökte huru vigtigt det vore, såframt ett handelsfördrag skulle komma till stånd med Frankrike, att icke nu uttala sig mot ett frihetssystem, som man kanske sedan skulle nöd: sgas antaga; adeln uttalade sig icke desto min Idre för en motion, som talade för det protektionistiska systemet. Då trenne stånd sålunda nu uttalat sig för detta sista system, synes oss Sverige var: dömdt att för ännu lång tid behålla Protok tionssystemetVi tro dock, att de ekonomiska grund satser, som uttalats på möteti Göteborg, skol: bana sig väg, och att de förr eller senar skola bidraga till utvecklingen af den indu Åstriela och kommersiela rikedomen i Sverige Norge och Danmark. Kgl. lyckönskan. Konung Carl NV E.