Göteborgsposten – 22 juni 1863, sida 1

som ansågos tillhöra oppositionen. Regeringen blef härpå uppmärksam, och någon tid derefter utnämndes grefven till svensk minister i London. Pet oppositionella vindkastet upphörde. terigen vorden sjöminister har grefve Platen framlagt en ny plan till vårt sjöförsvar i framtiden, men icke absolut gjort densammas antagande till en kabinettsfråga. Såsom talare på riddarhuset och annorstädes, har grefve Platen icke utmärkt sig. Hans föredrag vittna icke om skarpsinnighet, de sakna oftast både färg och eftertryck, men de äro desto mera ordrika. Då han slutat ett yttrande känner sig åhöraren i det minsta lika trött som talaren sjelf, och man kan svårligen undertrycka den föreställningen, att det sagda utan svårighet skulle kunna återgifvas i tärre ord och på betydligt kortare tid. Krigsministern, general Reuterskiold gör deremot icke anspråk på att vara talare. Han yttrar sig kort, enkeltj och rakt på saken. Hans hela väsende är öppet och frimodigt. I hans vänliga men allvarliga anletsdrag ligger något tilldragande på samma gång som hans vackra hållning, det gråa håret och det yfviga alldeles snöhvita skägget bjuda vördnad. Det är bekant att han, i olikhet med våra öfriga högre militärer, fäster stor vigt vid skarpskytteidden och att han lifligt intresserar sig för densammas utveckling. Civilmmistern, hr Lagerstråle, är i ordets sanna bemärkelse en hedersman, med stor arbetsförmåga såsom expeditionskarl. Han anses icke ega några stora vyer inom sitt vidsträckta verksamhetsområde; men han har den förtjensten att veta tillgodogöra sig andras sakkännedom och erfarenhet. På riddarhuset yttrar han sig nästan aldrig; icke ens förslaget ill sjette hufvudtiteln som dock tillhör honom första hand, ansåg han sig behöfva taga i närnäre skärskådande, ehuru statsutskottet dels ästyrkt dels törändrat åtskilliga af regeringen jorda framställningar.