Göteborgsposten – 18 juni 1863, sida 1

— WkWWM--W— stjäla, när man lemnar sin förbindelse i stället: Kan någon påstå att Garibaldi är tjuf? Nej, jag skulle tro det, och dock har han en gång måst göra precist på samma sält, naturligtvis mot qvitto. — Men hur i Herrans namn tror man att grefve Manderström skall kunna hjelpa den saken! Skola nu tjufvar knipas på diplomatisk väg? — ja, kanske det icke vore så oäfvet. Skall grefve Manderström skrifva och beklaga sorgen eller förlusten, hvilketdera man vill kalla det, eller skall han det icke? Nej, grefve Manderström vill ju icke heller slå Polen för hufvudet, ty det skulle ju ske genom att beklaga sorgen. Hur skall han då bära sig åt, i detta obehagliga mål: Uppriktigt sagdt, vet jag det inte. För grefve Manderström måste situationen just nu vara obehagligare än nyss, helst när man vet att hr grefven hyser den största fruktan att stöta sig med menniskor, ja äfven med föremål, och såsom bevis på det senare anföres, att hr grefven icke näns knäppa knapparne i sina bonjourer och frackar, blott för — — det låter nästan otroligt — att knapphålen icke skola bli stötta! Det är dock att drifva grannlagenheten något för långt, och för min del tror jag att denna öppenhet i bonjouren har en annan orsak. Vår Vetenskapsakademi här i Stockholm utgifver såsom bekant med uteslutande privilegium ÅAlmanach för året ... ete. med ett ord vår vanligen så kallade almnacka. Monopolet att så sprida denna i hela riket så behöfliga lilla bok, har denna akademi ötverlemnat till boktryckarefirman P. A. Norstedt Å Söner, mot ett pris som under en följd af år varit antingen elfva eller trettontusen riksdaler riksmynt samt förbindelse att gratis trycka ÅAkademiens IIandlingar. På tryckningen och försäljningen bland allmänheten af denna lilla tingest, som i sin allra enklaste form kostar häftad och skuren 14 öre — firman lyckades för ett par år sedan af K. M:t få det gängse priset sex skillingar förhöjdt till 14 öre — har denna firma förtjent sin i sanning storartade förmögenhet. I dessa dagar lär kontraktet om Almanachan blifvit förnyadt mellan Akademien och den nämnda firman, som gått in på att för monopolet betala tretiosextusen riksdaler pr år jemte det ofvan nämnda vilkoret, och ändå är detta en ytterst briljant affär. Här finnes säkert ej en enda boktryckare som ej skulle vilja gifva 50,000 rdr för detta monopol och han skulle tacka till, så inbringande lär affären vara. Man tänke sig också monopolium på en artikel som är lika nödvändig för backstugusittaren i jordkojan som magnaten i palatset! Rörande den Goteborgska teatern är jag i dag i tillfälle att lemna några specielare notiser, som jag hoppas skola intressera er. Engagementerna för teatern äro nu i detnärmaste afslutade och såsom en stor vinst för densamma torde få betraktas vinnandet af hr och fru Lagerqvist samt m:ll Forsman, för hvilkas engagerande det nya bolaget fått vidkännas ganska stora uppoffringar. Den till dato engagerade personalen utgöres af följande Herrar : Damer : hr Pousette. fru Pousette. . W. Åhman Lagerqyvist. Lagerqvist . AÄndersson. A. Åhman . AÄhman. Raa m:ll Forsman. . Bohman Magnusson. Hafgren Pohl. . Wagner . Smedberg.