Göteborgsposten – 9 juni 1863, sida 1

Ladan af czaren en censurlag, som utfärdades d. 14 okt. 1829. Den förbjöd såväl utgifvande på tryck af någon skrift, af hvad slag som helst, utan regeringens tillstånd, som att uti landet införa eller försälja någon utomlands (ryckt bok eller tidning, hvars innehåll icke förut blifvit granskadt och godkändt at för detta ändamål utsedda embetsmän. Den fräcka godtycklighet, hvarmed en så vigtig lag som censurlagen på detta sätt såg dagen, förnämligast derföre att en föraktlig spion och despotisk byråkrat fann sig besvärad af det förhållandena, a ljus, pressen ville kasta öfver Idenstund hans egna åtgöranden endast knnde bedrifvas i mörkret — denna godtycklighe lagsvidriga skäl af nämnde lag. ; motsvaras endast af det grund, som åberopades för behofvet Uti inledningen till denna heter det nemligen, att den utfärdats, för att vinna nödig lik hot mellan de för Finland gällande stadganden och de för rikets öfriga stater gifna törordnanden. Denna sats är helt enkelt sjelf ett författningsbrott. Finland är nemligen en stat för sig, med egen konstitution och förvaltning, hvarföre ock dess regent regerar det såsom särskild storfurste af Finland. Det står ej, eller borde åtminstone icke stå, i något organiskt sammanhang med det öfriga Ryssland, hvarföre äfven alla författningar för Finland som afse gemensamhet med Ryssland äro författningsbrott och endast dikterade af ett godtycke, som sjelft strider emot lagen. Samma skäl som 1829 åberopades för censurlagens införande, nemligen vinnandet af nödig likhet mellan de för Finland gällande stadganden och de för rikets öfriga stater gifna förordnanden, kunde nemligen sans saqon då äfven åberopats af den ryske despoten såsom skäl att göra Finlands sjelfbesutna allmoge till lisegna, för vinnandet af nödig likhet med hvad då egde rum i Rysslands öfriga stater, kortligen, hvarje skugga af frihet kunde på samma sätt och med samma åberopande af skäl beröfvas det olyckliga landet. Med censurens tillhjelp, säger förs. till ofvannämnde politiska skrift, Åicke blott förlamade man de inhemska försattarnes verksamhet, icke blott ruinerade man hvarje bokhandelseller tryckeriföretag, utar man afbröt derjemte all intellektuel förbindelse med den yttre verlden. Czarerna lägga framför allt vigt uppå, att de dem underlydande folken förblifva i okunskap om de yttre rörelserna och afstängda uti isolering och okunnighet, tyranniets mäktiga hjelptrupper. Censorerna äro utbredda i de olika städerna och Iyda under en öfverstyrelse i Helsingfors. För att mota utlandets litterära alster, har blifvit inrättad en särskild censurbyrå i postadministrationen, för att undersöka de tidningar och periodiska skrifter, som ankomma från utlandet. Det är der som ransakareblickarne idagalägga sin största vaksamhet! man spejar med falkblick efter hvarje skugga af sjelfständig tanke, och den hämnande saxen unlanrödjer rader och spalter, utan att fråga ster en oskyldig baksida, som uppoffras på samma gång. I stället för en tidning erhålla örenumeranterna ett papper utklippt i talrika iddar, burleska framställningar af censurens antasi.