Göteborgsposten – 4 juni 1863, sida 1

I Oregon. (Efter VAN the year round.4) )) — Nu undan, mister! Ingen brådska, men låt det gå litet fortare! ropade Nutkins och vi hörde de lurade vildarnes tjut när vi jagade undan. Vi kommo alldeles ur sigte af våra förföljare för en lång stund. Nutkins triumferade, men jag hyste starka tvifvel att jagten redan var slutad. Och verkligen mera än en timmas tid senare, när vi vadade öfver en flod, hörde vi våra vilda plågoandars härskri, och tjugo pilar afskötos på oss, under det hofslagen genljödo emot den hårda och fasta marken på prairien Under nästföljande halftimma sväfvade vi icke i ringa fara. Vildarne trängde nära in på oss. Nutkins skrubbades lindrigt af tvenne pilar, och en tredje inträngde i den köttiga delen af min högra arm och besvärade mig något, utan att vålla någon särdeles skada. En annan rispade lille Lafayette på kinden så att blodet droppade. Den lille förträfflige gossen uppförde sig mycket väl. Han hvarken snyftade eller jemrade sig,