Göteborgsposten – 2 juni 1863, sida 1

macedoniska dynastien i Egypten utskickade personer, för att gör a undersökningar; Julius Cesar säges af Lucanus hafva ansett den såsom sitt Nils di sliga dröm; Nero afsände tvenne centurioner på samma hopplösa irriärd; Wirgilius, Horatius och Ovidius återgifva do romerska lärdas förtviflan öfver ett ämne, som gudarne tycktes med viljo hafva dolt för de dödliges kunskap. Vi behöfva ej uppehålla oss vid moderna reseupptäckares motgångar. Alltsedan Bruces tid, som följde Blåa Nilen till dess vattenreservoir i Abyssinien, har ej något verkligt gjorts, och de nu offentliggjorda detaljerna tyckas inge något misstroende till resultaterna af vissa föregående expeditioner. Den aflägsnaste punkt af Nilen, som kunnat bekräftas hafva besökts af mot söder dragande europeiska resenärer, var litet bortom 4:de parallelen af nordlig latitnd, och derföre något mindre än 17 sv. mil ofvanför Gondakoro. Mellan Gondakoro och Kazeh, den närmst: punkt, som uppnåtts af de nyaste och lyckligaste engelske upptäckar ne Burton och Speke tillsammans på deras föregående färd, finnes ett asstånd at 10 graders latitud. Äfven om vi mäta afståndet från södra kusten af den stora sjön Nyanza, som Speke ensam sett, till den yttersta punkt De Bono och Mini förut uppnått söder om Gondakoro, skola vi ändock finna, att det uppgår till minst 80 mil. I detta land, som aldrig trampats af någon civiliserad menniskas fötter, visste man att Hvita Nilens förnämsta källa skulle vara belägen. Det var likväl alldeles ovisst, huruvida floden utflöt från denna eller någon annan sjö, eller föddes af berg på andra sidan om densamma, och lika obekant var man med den verkliga naturen af vattensystemet i denna del af Afrika. Den bekante engelske lärde sir Roderick Murchison har nu i en skrifvelse till geografiska sällskapet i London törklarat, att dessa tvifvel äro skingrade. Det har blifvit klart bevisadt, att sjön Nyanza, mellan 3 å 4,000 fot öfver hafsytan, sträcker sig nära 25 mil söder om eqvatorn, hvilken kan betraktas som sjöns nordliga gränslinie, och sannolikt är af ännu större bredd i öster och vester. Från denna stora reservoir, nära midteln af dess norra kust, utgår Hvita Nilen, i en bädd af omkring 150 yards vidd, och passerar snart derefter öfver ett 12 fot högt fall. Detta är det stora faktum, men det är ingalunda det enda som bragts i dagen genom denna forskningsresa. Det tyckes, att vester om denna sjö finnes en hop (ej en kedja) af berg, af hvilka ett uppnår 10,000 fots höjd, och att ännu längre mot nordvest finnes en annan sjö, Nzige, omkring 80 mil lång från nordvest till sydvest, och som med sin nordvestra ända sannolikt stående i förbindelse med Hvita Nilen mellan dess utlopp från sjön Nyanza och Gondakoro. Man har vidare funnit, att afioppet från östra sidan af det bergsdistrikt, som vi ofvan omnämnt, faller i samma sjö Nyanza, och det i större mängd, än som kan tränga sig fram genom Hvita Nilens kanal. Det är sannt, att man känner, det flera smärre tillflöden till denna flod hafva sin källa på norra sidan om sjön, och man har något skäl att tro, det en mindre sjö, som står i förbindelse med nordöstra ändan af Nyanza, afgifver en ström, som förenar sig med Hvita Nilen från sydost, närmare Gondokoro. Men det är svårt att beräkna alla de vattendrags lopp, som måste näras af sjön Nyanza. och denna svårighet, i förening med andra iakttagna fakta, har framkallat hypotesen om ett utlopp mot söder såväl som mot norr från denna centrala sjö. Efter att ha flutit något öfver 30 mil från Nyanzas bisjö, gör Hvita Nilen en plötslig — — —— —