Ni behölver icke rynka på ögonbrynen, Tom, och sve misstrogen ut, som om ni tänkte att en amerikanare alltid måste lura dem han råkar och aldrig skulle kunna utföra en storsinnad handling. Jag har rönt mycken godhet och ömhet på andra sidan Atlanten, ja, och jag har afven förtroende till dem, ehuru min berättelse skall låta er erfara att Staterna icke äro befolkade af englar. — Spanmålshandlaren lånade mig femhundra dollars, och sjelf hade jag sammansparat trehundra, så att jag, säsom emigrant, icke kom med tomma händer. Ett stort misstag begick jag i sjelfva början. Den bästa vägen skulle onekligen varit att följa strömmen, taga vägen öfver Panama, och gå med någon af kustångbåtarne upp från Kalifornien till Vancouver och Victoria. Men i dess ställe valde jag den billigare, men farligare, öfver landsvägen, och sedan jag skaffat mig en passande utrustning med linne, filtar, stora smorlädersstöflar. poncho (busssalhuddrock). knif, reffelbössa, pistoler, några verktyg och andra nödvändiga saker, begat jag mig till Lecompton i Kansas, för att der vidtaga anordningar till min vidare resa. — Denna syntes blifva ett vida svårare företag än hvad jag föreställt mig. Ett utro:elsekrig — detta långa, grymma krig, som stundom bvilar för en tid, men som aldrig tager ett