för ett regemente, som utdömts af Frankrike och äsamkat landet stora olyckor. Från Amerika äro underrättelserna något förvirrade. Enligt uppgilt från New-York af d. 7:de d:s hafva sydgeneralerna Stonewall Jackson och Hill blifvit svårt sårade, under det nordgeneralen Hooker deremot erhållit en förstärkning af 30,000 man under general Heinzellman. — Redan dagen efter, eller d. S:de, skritves det från samma ställe, att general Hookers arme natten till d. 6 d:s (natten mellan tisdagen och onsdagen) gått tillbaka öfver Rappahannock mot Falmouth. Nordtrupperna läto sina döda ligga obegratna och lemnade sina sårade efter sig på valplatsen. Sydgeneralen Lee tillmäter sig segern. Man hade törst trott, att en allmän stri egt rum på mändagen d. 4 d:s, men så har ej varit förhållandet. Lördagen förut böriade Hooker draga tillbaka sina framskjutna kolonner. Om söndagen angreps han af Lee och en allvarlig kamp utvecklades, dock utan resultat. På måndags eftermiddag företog Hooker med en större afdelning en rekognoscering, hvilken ledde till en ganska allvarsam säktning, som dock varade i blott en half timmes tid, hvarefter afdelningen drog sig tillbaka till hufvudstyrkan, som under måndagen hufvudsakligast sysselsatte sig med att förskansa sig i sin position. Deremot tyckas sydtrupperna samma dag hafva afskurit general Sedgewicks 15,000 man starka division från hufvudstyrkan och efter ett försärligt: blodbad drifvit den tillbaka öfver floden. General Sedgewick hade nemligen om söndagen gått ötver floden nedansor Fredericksburg och efter ett modigt angrepp samt ett lika tappert motstånd satt sig i besittning af fiendens förskansningar, hvilka tillsölje af hufvudstyrkans deltagande i striden blott voro besatta med omkring 3,000 man. Han ryckte derpå längre fram, för att operera i fiendens rygg. Ar berättelserna vill synas, att sydgeneralen Longstreet redan på lördagen brutit upp från sin position vid Nasemonde, samt skyndat Lee till undsättning, och det var sannolikt hans kår, som på måndagen angrep Sedgewich och efter en kamp, som varade tills ut på natten, tvang honom till återtåget, hvilket egde rum tisdags morgon kl. 2. — Enligt senare uppgifter tyckes emellertid Sedgewich ha lyckats att längre upp gå öfver floden och förenat sig med Hooker. Här ligger dock väl mycket virrvarr. Sydtrupperna hafva denna gång, såsom förut, varit raskare i sina rörelser än nordarmåen; redan på lördagen bröto undsättningstrupper 1 från Richmond, för att skynla Lee till hjelp. Blodbadet skall uti alla äktningarne hafva varit öfver all beskrifning stort, och med undantag at de tyska legorupperna, hvilka af de amerikanska tidningarne beskäras med de söraktligaste namn, yckas nordtrupperna ha slagits med lejonmod. Hookers förlust uppskattas till 6,000 man döda, en säkert för ringa siffra.