Göteborgsposten – 20 maj 1863, sida 1

förhållanden nödvändigt veta hvad det är för mål som uppgifvas. I afseende å denna fråga vore det önskligt att praktiska män, köpmän, landtbrukare m. fl., mätte yttra sig öfver huru vidt man kunde i tilllämpningen af det franska systemet. Hvad spanmäl angick ansåg talaren att denna aldrig borde mätas, utan vägas. Hr von Koch påyrkade att äfven hektaren måtte antagus. Med den pildning vår jordbrukande del af allmänheten numera bekommit finner den ofta i landtbruksskrifter nppgifter efter detta mått och då man sällan ger sig tid att reducera dessa till vårt system, blifva rönen för dem oan indbara. Reformen borde derföre fullständigt genomföras. Lektor Christie förklarade sig ej vilja hålla på sin mening. a Sedan diskussionen härefter blifvit förklarad slutad, framställde ordföranden proposition: Huruvida sektionen ansåg önskligt att det franska systemet för såväl längd-, ytsom kubikmått med dess afdelningar och benämningar måtte af de skandinaviska rikena antagas, hvilket besvarades med enhälligt ja. Att åtfölja denna resolution till allmänna mötet väcktes dessutom följande propositioner, hvilka antogos och sedermera af sektionens sekreterare skulle redigeras, neml. af Hr von Koch en önskan att hvar och en i sin stad skulle verka för att det nya systemet blefve så snart som möjligt infördt i allmänna rörelsen och dessförinnan i särskild kolumn såväl i afscende å mynt, mått och vigt uppfört såsom tariffmål; Prof. Berlin att sektionen måtte uttrycka sin önskan att grammvigten borde såsom medicinalvigten genast användas; Expeditionschef Kjerulf att metersystemet måtte så snart som möjligt blifva infördt bland undervisningsämnena i alla skolor. På framställd fråga, upplyste ordföranden, att prof. Berlin åtagit sig att ra sektionens referent vid det allmänna mötet i afseende å de nu behandlade ärendena. Enligt det uppgjorda programmet voro härmed sektionens förhandlingar afslutade; men från allmänna sammankomsten hade till sektionen kommit en remiss angående förberedande utredning af en utaf konsul Å. Hage väckt proposition af följande innehåll: 1:0o. Att de skandinaviska rikenas bankadministrationer måtte kunna träffa öfverenskommelser om banksedlarnes emottagande ömsesidigt i de särskilda länderna efter bestämda vexlingsgrunder; 2:0. Om erforderlig åtgärd att likaledes silfvermyntet kunde i staternas kassor ömsesidigt mottagas. ÅÄÅrendet företogs ull behandling och gaf anledning till en rätt aliflig debatt helst sedan hr Hage personligen kommit tillstädes. Man erkände det vänliga tillmötesgåendet som läge i propositioaerna, men kunde i allmänhet ej gilla dem. En talare föreslog ett agio i afseende å silfvermyntet, hvilket borde uträknas och bestämmas en gång för alla; men sedan de flesta talarne förklarat att sådant skulle mera försvåra än underlätta trafiken de skilda länderna emellan, beslöts, etter proposition af ordföranden, att sektionen ej skulle tillstyrka bitall till någotdera af dessa hr Hages förslag. Sektionens förhandlingar voro dermed slutade, i anledning hvaraf frih. Wrede hembar ordföranden, hr Bankdirektören Stabell. medlemmarnes tacksamhet, hvarefter hr von Koch framtörde en dylik till de båda sekreterarne prof. Berlin och kapten Ankjer.